Krokodilgapet har nått maskintillverkarna. En av dem som uppmärksammat problemet är John Deere som nu har fullt fokus på att sänka produktionskostnaderna i lantbruket.

När man ser på utvecklingen för kostnaderna för insatsvaror i lantbruket och intäkterna för de produkter lantbruket säljer och ritar kurvor för dessa båda uppstår två kurvor där den för kostnader pekar uppåt och den för intäkter pekar neråt. Denna graf har sedan länge fått namnet krokodilgapet.
För att nå lönsamhet i en tid då produktpriserna kontinuerligt minskar medan kostnaderna ökar krävs kontinuerlig produktionsökning och effektivisering.
På ett informationsmöte med John Deere i Kaiserslautern i slutet av juni visade den multinationella tillverkaren exakt detta krokodilgap. Det är således inte enbart ett svenskt fenomen utan ett förhållande som gäller i stort sett alla lantbrukare i världen.
John Deere har tagit fasta på problemet och menar att vägen till ökad lönsamhet är effektivisering och kostnadssänkning i produktionen. Detta ska ske med maskiner och teknik.
John Deere kallar det i-Farming, det vill säga intelligent lantbruk, och tanken är att med elektronik använda såväl maskiner som insatsvaror på ett effektivare sätt.
I i-Farming ingår många olika system från John Deere. Grunden är autostyrning och positionsbestämning med satelliter.
Utgångspunkten för att lantbruket har kunnat påbörja denna tekniska resa är att militärens satelliter blev tillgängliga för civilt bruk. Det är amerikanska GPS, ryska Glonas och Europeiska Galileo med flera satelliter vardera. Inom kort räknar man med att det finns cirka 70 satelliter tillgängliga för lantbruket.
Anledningen att man behöver flera satelliter är att vissa ibland kan skuggas av byggnader och träd och med flera alternativ blir det alltid mottagning mellan traktor och satellit.
John Deere började sin bana inom det elektroniska lantbruket redan 1997 med utrustning för att mäta avkastning och vattenhalt. Då låg utvecklingen av dessa system i Sweibrücken där John Deere tillverkar tröskor.
År 2001 lanserade John Deere den första autostyrningen med GPS och terminalen Green Star.
Inom kort förstod John Deere att detta med i-Farming skulle bli stort och avgörande och man ansåg sig behöva en speciell avdelning till detta.
I juni i år invigde därför John Deere sin nya anläggning i tyska Kaiserslautern. Det är en avdelning för teknikutveckling enbart inom i-Farming.
Thomas Engel är chef för avdelningen som nu sysselsätter 90 personer men som inom kort ska ha 200 anställda. Han berättar att man i början av 2000-talet inte hade någon exakt linje om vad som utvecklades och kom fram på marknaden.
– Vissa produkter utvecklades för att det fanns ett kundbehov andra enbart för att tekniken fanns.
Nu är John Deeres strategi att ta fram kompletta lösningar för varje maskin. Lantbrukaren ska inte behöva välja utrustning och kombinera i en traktor eller tröska.
– Allt det som behövs i en tröska ska finnas där som en enhet, säger Thomas Engel.
Autostyrning med GPS är fortfarande grunden i systemen oavsett maskin. John Deere erbjuder fyra nivåer. Den enklaste heter Engnos och har en noggrannhet på +/-40 cm, Star Fire 1 har en noggrannhet på +/-20 cm, Star Fire 2 har en noggrannhet på +/-10 cm medan RTK har en noggrannhet på +/- 2 cm.
John Deere har tidigare legat lågt vad gäller RTK, autostyrning med markburen korrektionssignal, och i stället hävdat att Star Fire 2 med 10 centimeter är tillräckligt bra. Nu svänger John Deere och marknadsför RTK fult ut. Anledningen är att de märkt att deras kunder hela tiden efterfrågar större och större noggrannhet när de byter system.
– Det är därmed bättre att gå direkt på de bästa systemen när man investerar, säger Thomas Engel.
Om man tar en tröska som exempel behöver den autostyrning med GPS och RTK för att styra sig själv över fältet utan överlappning och mistor. På så sätt blir kapaciteten stor. Den ska ha skördemätning och vattenhaltsmätare. Dessa uppgifter i kombination med positionsbestämningen med GPS innebär att tröskan kan sända uppgifter till gårdsdatorn som ritar ut exakt skördenivå på fältets alla delar. Elektroniken håller även reda på tröskans bränsleförbrukning och när det är tid för service och underhåll.
Lantbrukaren får komplett information om såväl avkastning som tröskkostnad vilket är ett bra underlag för framtida beslut.
Med skördeinformationen styr man insatserna i kommande års växtodling och såmaskinen, gödselspridare och växtskyddsspruta styrs efter denna information.
Sektionsavstängning är en annan viktig sak. Detta gäller såmaskiner, gödselspridare och sprutor. På samma sätt som tröskan positionsbestäms under körning har systemet koll på redskapet och startar respektive stannar sektion efter sektion när man passerar vändtegen. Framförallt minskar detta onödig överlappning då fältet spetsar och kostnaderna i produktionen minskar.
– Detta gäller inte enbart kostnaderna i lantbruket utan är även bra för miljön, säger Thomas Engel.
Han menar att lantbrukarna får allt större krav på att visa dokumentation över spårbarhet, mängden kemikalier och gödsel i produkterna de säljer. Med dessa system som minskar användningen av kemikalier och gödsel samt som dokumenterar allt tillmötesgår lantbrukaren konsumenternas och myndigheternas allt större krav.
John Deere har utvärderat flera olika lantbruk som infört i-Farming med olika system och detta har visat på en kostnadssänkning brutto på 18 procent och netto 10 procent. De åtta procenten är således kostnaden för all elektronik. Givetvis är det enklare för en större gård att räkna hem den här typen av investering, men eftersom utrustningen kontinuerligt blir billigare är det ingen utopi för ett medelstort lantbruk heller.
Även om John Deere helst ser att alla lantbrukare kör deras maskiner är de väl medvetna om att så inte är fallet. För att kunna erbjuda sin senaste teknik inom i-Farming arbetar John Deere mycket med ISUBUS-standard.
John Deere var ett av de sju maskintillverkare som var med i ISUBUS-projektet från begynnelsen och i dag är cirka 70 maskintillverkare runt om i världen medlemmar.
ISUBUS innebär att maskin och traktor kan kommunicera och att man exempelvis kan använda traktorns monitor för att styra redskapet.
John Deere har ett omfattande samarbete med maskintillverkaren Kverneland och garanterar att alla deras redskap som följer ISUBUS-standard fungerar med alla John Deeres utrustningar för i-Farming.

John Deere har uppfört ett nytt utvecklingscentra för utrustning för precisionslantbruk. Det ligger i Kaiserslautern och ska sysselsätta 200 personer. Det finns ett lika dant i USA och ett i Indien. Med dessa tre täcker den multinationella tillverkaren hela världen vad gäller denna del.