Läkemedel i toalettavfall kan skada djur och miljö. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik har fått nästan 1 miljon kronor från bland annat Havs- och Vattenmyndigheten för att identifiera läkemedelsrester och andra miljöföroreningar från källsorterat toalettavfall, och hur de bryts ner genom olika typer av behandling.
Det mesta av samhällets toalettavfall passerar genom det traditionella vattenburna avloppssystemet fram till kommunala reningsverk. Där hamnar läkemedel som passerar kroppen och överblivna doser som felaktigt spolas ner, liksom en rad andra föroreningar som finns i till exempel hygien- och skönhetsprodukter.
Reningsverken är dock inte byggda för att rena läkemedelsrester och kemikalier ur avloppsvattnet – det skulle kräva mycket stora investeringar.
– Men föroreningarna kan skada människor, djur och ekosystem när de kommer ut i miljön, och vi behöver utveckla säkra system för att ta hand om toalettavfall och se till att det kommer till nytta, säger David Eveborn, forskare vid JTI.
Alternativt fokus
Många forskare försöker lösa det problemet genom att utveckla avancerad läkemedelsrening i vattenburna avlopp. David Eveborn väljer i stället att fokusera på ett alternativt system, och ska tillsammans med SP Process Development, Sveriges Lantbruksuniversitet och Telge Nät undersöka riskerna med läkemedelsrester och andra föroreningar i källsorterande avloppssystem.
I källsorterande system blandas inte toalettavfall (urin och fekalier) med vatten från bad, disk och tvätt. Det gör att läkemedelsrester koncentreras till mindre volymer och blir lättare att behandla. Sådana avloppssystem finns i dag endast på några få ställen, bland annat i Södertälje, men David Eveborn menar att dessa avloppssystem skulle kunna vara en framtidslösning och bli ett attraktivt alternativ till nuvarande traditionella vattenburna avloppssystem.
– Fast det kräver att man vågar satsa på utveckling av nya typer av sanitetsporslin och nya insamlingssystem, säger han.
Utvärdera nedbrytning
Forskarna ska nu välja ut läkemedel och andra kemiska substanser som kan tänkas förekomma i källsorterat toalettavfall. Sedan ska man analysera förekomsten av dessa substanser från flera behandlingsanläggningar.
– Vi ska undersöka hur substanserna bryts ner genom tre typer av behandling som i dag används eller som skulle kunna användas för klosettvatten och latrin: våtkompostering, ureahygienisering och rötning, säger David Eveborn.
När de har utvärderat behandlingsmetoderna ska de bedöma riskerna med att använda källsorterat toalettavfall i jordbruket, jämfört med den hantering som används i de traditionella avloppsystemen. Forskarna ska också jämföra halterna av läkemedel i källsorterat toalettavfall med uppgifter om de halter som finns i avloppsslam, stallgödsel och avloppsvatten.
I ett senare skede av projektet ska forskarna undersöka hur behandlingsteknikerna skulle kunna förbättras för att öka nedbrytningen av läkemedel och andra föroreningar.
Projektet finansieras av Havs- och Vattenmyndigheten, Stockholms läns landsting och Lantbrukarnas Riksförbund.