KK-stiftelsen beviljar över 200 miljoner kronor till utveckling av starka forsknings- och utbildningsmiljöer
De fem lärosätena driver sedan tidigare så kallade KK-miljöer, KK-stiftelsens enskilt största satsning. Den möjliggör för lärosätesledningar att långsiktigt och systematiskt arbeta med strategisk utveckling av kompletta akademiska miljöer, med egen profil, i nära samverkan med näringslivet och det omgivande samhället. KK-miljöerna driver egna kvalitetssäkringssystem och får medel från KK-stiftelsen via årliga verksamhetsplaner i stället för att söka i enskilda utlysningar.
– Med KK-miljöprogrammet har vi tagit forskningsfinansieringen till en ny fas, säger Ulf Hall, tf vd. I en långsiktig utvecklingsdialog med respektive lärosätes- och miljöledning, fokuserar vi på helheten och vad miljöerna ska åstadkomma. Vi utmanar gärna lärosätenas strategiska ambitioner, samtidigt som vi kräver god kvalitetssäkring.
Den kompletta miljön är ofta en viktig förutsättning för att lyckas profilera ett lärosäte.
– Men det kräver att lärosätesledningen prioriterar verksamheten till områden där lärosätet har särskilda konkurrens- och kompetensfördelar, vilka på ett naturligt sätt bidrar till lösningar av de problem och utmaningar som samhället står inför, säger Ulf Hall.
KK-stiftelsen ställer som krav att näringslivet medverkar i projekten, vilket både stärker forsknings- och utbildningsmiljöerna, samt ger direkt nytta för företagen.
– Ständig kunskaps- och kompetensutveckling är nödvändiga konkurrensmedel för svensk industri, säger Ulf Hall. Samtliga KK-miljöer har mycket hög relevans för näringslivet, med skarpa vetenskapliga frågeställningar som också direkt svarar mot de utvecklingsbehov och utmaningar som svensk industri står inför.
KK-miljöerna vid Högskolorna i Halmstad och Skövde samt Mittuniversitetet inleder nu sitt åttonde verksamhetsår. Miljöerna vid Jönköping University och Högskolan Väst har verkat sedan 2016 respektive 2017.
Alnarps slotts norrsida, SLU Alnarp.
KK-miljön Forskning för innovation (åtta projekt beviljas sammanlagt 44,7 miljoner kronor.)
Forskning för innovation är fokuserat kring profilområdena Hälsoinnovation samt Smarta städer och samhällen. De grundar sig i tre starka forskarutbildningsområden: informationsteknologi, innovationsvetenskap samt hälsa och livsstil.
Högskolan i Skövde:
KK-miljön INFINIT (tre projekt beviljas totalt 19,9 miljoner kronor)
Med utgångspunkt i internationellt erkänd informationsteknologisk forskning ska INFINIT (INnovationsdriven Forskning i INdustrisamverkan med stöd av IT) vara en komplett forsknings- och utbildningsmiljö som bidrar till utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv. Den ämnesmässiga profileringen tar sin utgångspunkt i ämnet informationsteknologi: Generering, kvalitetssäkring, analys och visualisering av data, med hjälp av informationstekniska system och modeller, i syfte att stödja beslutsfattande.
Högskolan Väst:
KK-miljön Primus (nio projekt beviljas totalt 44,6 miljoner kronor)
Miljön har tre kärnområden: Produktionsprocesser, Produktionssystem samt Industriellt arbetsintegrerat lärande. Teknik och lärande i nya kombinationer kan till exempel ge effektiva verktyg för att industrin snabbare ska kunna dra nytta av forskningsresultat på sina marknader.
Jönköping University:
KK-miljön SPARK (åtta projekt beviljas totalt 32,9 miljoner kronor)
SPARK:s vision är att bli en nationellt ledande och internationellt konkurrenskraftig forsknings- och utbildningsmiljö inom kunskapsintensiv produktframtagning. Ett av miljöns mål är att vara ett stöd för industrin i deras utveckling av kunskapsintensiva produkter och processer.
Mittuniversitetet:
KK-miljön Transformative Technologies (tio projekt beviljas totalt 68,4 miljoner kronor)
Miljöns långsiktiga vision är att transformera det industriella ekosystemet, och bidra till samhällsutveckling och tillväxt ur flera olika perspektiv. Transformation är viktigt för skogsindustrin som behöver utveckla nya produkter och nya affärsområden. Informationsteknologi är en tillväxtmotor som skapar helt nya produkter och tjänster. Genom att koppla ihop dessa två branscher skapar man ett industriellt ekosystem. Miljön består av två forskningscentra: Fibre Science and Communication Network (FSCN) samt Sensible Things that Communicate (STC).