Klimattoppmötet COP30 i Belém, Brasilien, avslutas utan de beslut som krävs för att vända kursen och inte få en tre grader varmare värld. Trots tydliga vetenskapliga varningar och starka krav från människor över hela världen, lyckades världens ledare inte enas om en färdplan för att fasa ut fossila bränslen eller konkreta mål för att höja sina klimatambitioner. 

Det finns allt för många länder i världen där intäkterna från råolja och naturgas har allt för stor betydelse och att rucka på denna produktion innebär stora ekonomiska förluster som bidrar till motsättningar och i förlängningen eventuellt krig, framkom det som argument vid mötet. Den bedömningen har gjorts av flera analytiker.
Vad som är värst vet vi inte ännu, fattigdom och krig i vissa regioner eller stora områden där det till följd av klimatförändringar inte går att bo och verka och därmed stora strömmar av immigranter?
– Det är en stor besvikelse. COP30 har inte lyckats leverera en tydlig plan att fasa ut fossila bränslen, trots att vetenskapen och människor över hela världen kräver det. Det här drabbar alla dem som kommer att få utstå allt hårdare konsekvenser av klimatkrisen, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Naturskyddsföreningen understryker att det krävs tidsatta mål för fasa ut kol, olja och gas om vi ska ha en chans att lösa klimatkrisen i tid. Med nuvarande klimatpolitik går världen mot tre graders uppvärmning.
– Även om ländernas nuvarande klimatplaner uppfylls går vi mot 2,5 graders uppvärmning och klimatmötet har inte levererat de resultat som krävs för att ändra kursen. Besluten är helt otillräckliga för att nå 1,5-gradersmålet.
När det gäller frågan om finansiering till klimatanpassning är skrivningarna alldeles för svaga anser man på Naturskyddsföreningen.

Omöjligt att lösa
Att komma överens i hela världen om klimatmål är i stort sett omöjligt. En majoritet av världens befolkning befinner sig just nu i det skede de flesta länder i väst befann sig i under fyrtiotalet, nu vill de ha samma resa som väst haft under åttio år, med utveckling och välstånd och i det ingår billig energi.
Att vi i väst tar hela notan är omöjligt och frågan har ställts, hur mycket ska vi betala? Ingen vet priset och vad vi får. Då skriver man inte under!
Det är även för kostsamt att gå för långt före. Det har Sverige och EU redan visat exempel på. Även om 60 procent av all koldioxid kommer från USA och Kina så har EU gjort mest för att minska koldioxidutsläppen och Sverige i sin tur har gjort mer än EU. Det har medfört att vi tappat i konkurrenskraft, något politiker i EU nu sett på senare tid och vill åtgärda.

Lösningar finns om man vill
Naturskyddsföreningens ambition är att den rika världen pumpar in hur mycket pengar som helst till länder som behöver det för att lösa klimatmålen. De har en poäng. Hade samtliga nationer kommit överens och vi hade sluppit satsa 2 000 miljarder dollar på försvar och krig per år totalt i världen och i stället tagit dessa pengar till att bygga solceller, batterianläggningar, fabriker som gör vätgas av vatten samt anläggningar som samlar in koldioxid från atmosfären, hade problemet varit löst. Men tyvärr kommer inte merparten av världens toppledare helt överens. Men grunden för att klara klimatmålen är att först skapa fred på jorden.

Lantbruket bör förbereda sig
Som lantbrukare i Sverige ser det i närtid inte ut att vara ett problem när det kommer till klimatförändringar. Tre grader varmare är ingen nackdel för vare sig växtodling eller animalieproduktion. Dock kan det bli längre perioder med för mycket nederbörd respektive torka och det löses genom väldränerade fält, där dräneringsvattnet leds till en bevattningsdamm och tillgång till bevattning för att klara torrperioder.
I dag går det dessutom att söka bidrag för flera av dessa viktiga investeringar för att nå ett robust lantbruk som klarar kris och krig.
Det kan vara smart att utnyttja det i lantbruksföretaget i dag och gör en plan för hur lantbruket klarar torka, översvämning, kris och krig.