År 2018 blev för många svenska lantbrukare ett år med dålig lönsamhet till följd av torkan. Om årets torka är en del i en klimatförändring måste lantbrukare vara beredda på att den här typen av år kommer att inträffa lite då och då.
På Växjö Möte denna veckan var en programpunkt vilken vinst ett lantbruksföretag behöver ha för att klara framtida marknafs- och klimatutmaningskrav.
Jordbruksverkets statistik visar att trots att produktionsvärdet på gården ökat så ligger lönsamheten konstant på gården i ett tioårsperspektiv.
Detta samtidigt som mark- och arrendepriser konstant stigit.
Fallande räntor under en lång period har medfört att lantbruksföretagen klart sig ändå. Men nu kan inte räntan falla mer och risken är i stället att den stiger.
Efter skörden 2018 vet alla lantbrukare att skörden kan bli halverad samtidigt som priset på skörden stiger med 100 procent. I det korta perspektivet tar det ut vart annat men då insatsvaror som utsäde, gödsel, växtskyddsmedel och diesel ofta följer med upp blir det totalt sett negativt för växtodlingsgården.
Tyvärr kom det inte fram mycket konkreta förslag på Växjö Möte på hur man som lantbrukare ska agera, men från oss på Lantbruksnytts sida är ett förslag att ta de fem senaste årens netto i växtodlingen och dela med fem för att få fram ett relevant pris på arrende, alternativt förräntning på åkermark.
Blev resultatet 2 500 minus i år per hektar och snittet tidigare fyra år visar på ett överskott på 1 900 kronor ska man inte betala mer än 1 020 kronor i arrende per år eller betala mer än 51 000 kronor per hektar får åkermark vid 2 procents ränta.