Mjölkproduktionen är en viktig motor i tillgången på svenskt nötkött. Den står för cirka 60 procent av landets nötköttsproduktion med kontinuerlig leverans jämnt fördelat över året. En ökad inblandning av köttras på mjölkkalvar ger slaktfördelar och stärker både mjölkgårdens och slutuppfödarens lönsamhet.

Därför höjer KLS köttrastillägget med 400 kronor, oavsett kategori.
Med hjälp av köttrasseminering finns det möjlighet att få betydligt mer kött ur en mjölkbesättning. Kalvar av köttraskorsning har högre tillväxt och högre slaktvikt, så för mjölkproducenten och slutuppfödaren finns det pengar att tjäna.
– Vi ser redan att användningen av köttrassemin ökar, säger Dennis Hörnquist, tillförselchef på KLS.

Fördelarna är många
Könssorterad semin höjer kvaliteten på kalven med förbättrad kalvhälsa samtidigt som det ger slaktdjur med bättre slaktkroppar och bättre slaktutbyte.
Inte minst stärker köttrassemin gårdens lönsamhet när producenten får betalt för både mjölken och slakten.
– Avräkningspris på både slaktdjur och kalv har en allt större betydelse i den totala produktionskalkylen på mjölkgårdarna, då slakten balanserar jämnare över tid än mjölkpriset, säger Dennis Hörnquist.
Deras höjning av köttrastillägget med 400 kronor ger ett tillägg på 2000 kronor för en tjurkalv av tung köttras.
Som en bonus kan köttrassemin bidra till att minska gårdens klimatavtryck då kalvar av köttraskorsningar har bättre foderutnyttjande och större tillväxt, samtidigt som djurets klimatpåverkan bärs av både mjölkproduktionen och köttet.
Det höjda köttrastillägget börjar gälla från och med vecka 16.