COVID-19 har påverkat konsumenternas beteende. Hälsa, välbefinnande och trygghet är alla ämnen som konsumenterna har blivit mer medvetna om genom pandemin. I kölvattnet av Corona verkar det som att det kommer vara fokus på hälsa i framtiden. Samtidigt kommer det återigen att vara fokus på klimat och hållbarhet. Vilken plats kommer grisen att ha på konsumenternas tallrikar de närmaste åren?
Konsumenternas shoppingvanor har förändrats under pandemin. Färre människor äter ute och kundkorgen har i större utsträckning blivit en digital lösning där dagligvaror och måltidslösningar levereras till din dörr, både i form av matkassar och take-away. Matupplevelser tar mer plats i konsumenternas vardag och det är ökat fokus på förebyggande hälsa och matkvalitet.

Behovet av trygghet
Kvalitet, smak och pris kommer alltid att ha en betydande inverkan på konsumenten. I kölvattnet av pandemin kommer, förutom dessa viktiga kriterier, fokus fortsatt att vara på sociala och trygghetsskapande behov, varpå konsumenterna söker kunskap om livsmedelssäkerhet, certifieringar, kvalitet och produktionsplatser när de handlar.

Hälsa i fokus
Under pandemin har vi sett ett ökat fokus på livsmedels nyttighet och konsumenterna uttrycker också att de antingen har blivit mer hälsosamma eller mindre. Vissa konsumenter har ökat fokus på livsmedlens nyttighet och har ätit hälsosammare under pandemin som en del av sitt fokus på att förebygga sjukdom.

Omvänt har omsorgen om ätandet under pandemin för andra inneburit att de har fått några extra “Corona-kilon”. Detta beror inte bara på att konsumenten lagar mycket mer mat hemma, utan också för att många har lagt till mer godis, kakor, choklad och alkohol till vardags som ett sätt att unna sig lite extra och ett sätt att umgås med sina närmaste.

– Konsumenterna har i större utsträckning fokuserat på att “ha det trevligt” under pandemin. En upplevelse av brist på kontroll över världen omkring dem, osäkerhet om framtiden, många krav från omvärlden om avstånd, munskydd, förbud att träffas med mera har lett till fokus på mental hälsa, att unna sig mer och ha det bra. Om du har begränsade möjligheter att gå ut och uppleva något, tillåter du dig själv att ha det trevligt med dina nära och kära hemma, säger Nina Preus, som är konsumentsociolog vid Landbrug og Fødevarer.

– Med mat och dryck kan du släppa disciplinen och ge sig själv lov att bara njuta och vara snäll mot dig själv och dina närmaste. Det är nästan som en förlängd julmånad. När pandemin är över går vi återigen tillbaka till de hälsosamma vanorna, kanske till och med med ännu större glöd än tidigare.”, fortsätter Nina Preus.

Efter pandemin fokuserar konsumenterna således på hälsa och vill leva hälsosammare, röra sig mer för att förändra de ohälsosamma vanor de har lagt sig till med under pandemin.

Värderingar styr
Under flera år har trender visat att konsumenter i allt högre grad handlar utifrån värderingar och att de är villiga att ändra beteende efter sina egna värderingar. En konsumentundersökning som genomfördes av Epinion för Landbrug & Fødevar sommaren 2019 och 2020 visar att 8 av 10 konsumenter är villiga att ändra inköpsbeteende efter värderingar om klimat, hållbarhet och miljö. Under pandemin har det varit mindre fokus på klimat och hållbarhet, och mer fokus på hälsa, trygghet och att unna sig mer. Efter Corona kommer konsumenterna återigen att fokusera på klimat och hållbarhet.

Griskött på menyn är hållbarhet
Griskött finns med på framtidens tallrikar när det gäller hållbarhet och klimat. I många europeiska länder märks en tendens att konsumenterna vill äta mindre kött och mer grönsaker med hänsyn till både klimat, hållbarhet, djuromsorg och hälsa.

När det är kött på tallriken är det en mindre mängd än nu, men istället med mer fokus på värderingar om ekologi, hållbarhet och god djuromsorg. I Danmark har produktionen av griskött samma klimatpåverkan som kyckling. Samtidigt kan griskött bidra med umami-smak i måltider med grönsaker. Därför förväntas det också att griskött kommer fortsätta att ha en plats i konsumenternas inköpsvanor – men i mindre mängd.