Elpriset väntas bli omkring 60 procent lägre än i fjol och landa på 65 öre per kWh i system för fjärde kvartalet. Bakom prisfallet ligger sommarens rikliga nederbörd, vilket motsvarar hela två kärnkraftverks årliga elproduktion mer än normalt. Regnet påverkar den hydrologiska balansen och ger bättre förutsättningar för vintern. Det visar elbolaget Bixias elprisprognos.   

Sedan i juli i år har 20 TWh mer regn fallit i Norden jämfört med normalen för årstiden, varav ovädret Hans bidrog med hälften av nederbörden. Under två dagar i augusti kom det alltså lika mycket regn som kärnkraftverket i Oskarshamn producerar på ett helt år. I kombination med att förbrukningen som vanligt legat på årets lägsta nivåer har sommaren bjudit på de lägsta priserna sedan våren 2021.

I juli blev elpriset 41 öre per kWh jämfört med fjolårets 99 öre per kWh. I augusti kostade elen 34 öre per kWh i system, en sjättedel av elpriset i fjol på 2,35 kronor per kWh. I södra Sverige låg priset för ett år sedan över 3 kronor.  Men även höstens och vinterns elpriser påverkas av sommarens regn.

– Sommarens enorma nederbörd har gett betydligt bättre förutsättningar för resten av året. Att vattenkraften har möjlighet att producera betydligt mer el än i fjol, när förbrukningen ökar i höst, lugnar marknaden. Prognosen visar på hela 60 procent lägre elpris än i fjol för det fjärde kvartalet, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Elpriset i system för oktober till december väntas bli runt 65 öre per kWh i system, att jämföra med fjolårets 1,50 kronor. Det blir något lägre i norra och mellersta Sverige och lite högre i södra Sverige.

Temperaturen frågetecken i vinter
Den hydrologiska balansen i Norden har sedan början av juli förbättras med 23 TWh, från minus 10 TWh till plus 13 TWh. Samtidigt har gaslagernivåerna inom EU nått över gränsen på 90 procent, som var målet till den första november.

Mer förnybar produktion har tillkommit i Europa och den franska kärnkraften har en bättre produktionsförmåga än ifjol. Trenden med lägre gas- och elförbrukning har hållit i sig och om det håller i sig bidrar detta till ett överlag lägre elpris. Detta har lugnat den europeiska elmarknaden betydligt samtidigt som bränslepriserna blir mer konjunkturstyrda. Återigen styr vattenmängderna i större utsträckning de nordiska elpriserna, vilket inte varit lika tydligt de senaste två åren.

– Alla faktorer som skapade frågetecken och rädsla i fjol har dragit åt det positiva hållet.  De tyska priserna är betydligt lägre på grund av höga gasnivåer och den hydrologiska balansen över Europa är betydligt bättre. Just nu ser elen i vinter ut att gå mot betydligt lägre priser än ifjol, där det största frågetecknet som alltid är hur kallt det blir i vinter och hur mycket resurser som då krävs. Tidvis kan det bli höga priser, men alls inte så ihållande som ifjol säger Johan Sigvardsson.