Nu går startskottet för Sveriges första kokbok på teckenspråk. Döva och andra personer som är beroende av teckenspråk ska få matinspiration och information på sitt eget modersmål. En innovativ kokboksapplikation gör det möjligt.

Sverige är världsmästare på kokböcker när det gäller antalet titlar per capita. Minst en kokbok om dagen har kommit ut på svenska under många år. Men inte en enda på teckenspråk. Teckenspråk är ett erkänt språk i Sverige sedan 1981. Det är ett helt eget visuellt språk, med egen grammatik, struktur och uppbyggnad. Det är också modersmålet för alla döva personer. För dem är det skrivna svenska språket ett andraspråk. Därmed fyller också Sveriges första kokbok på teckenspråk en viktig funktion.

– Projektets övergripande syfte är helt enkelt att ge döva och teckenspråkiga personer information på lika villkor. En kokbok på teckenspråk, i form av en applikation för smartphones och läsplattor, men även för webben, ska inspirera, och göra det både lättare och roligare för döva att laga mat, säger Margareta Frost-Johansson på Hushållningssällskapet Väst, som nyligen fick finansiella medel från Arvsfonden för att genomföra projektet.

Det kommer att ta några år att skapa det moderna hjälpmedel som Margareta Frost-Johansson siktar på. Men redan i år kommer demofilmer och recept att testas och utvecklas i nära samarbete med engagerade samarbetspartners. Slutmålet är produktion av läckra recept med filmade stegvisa instruktioner med teckenspråk.

– Vi har stor erfarenhet av att ta fram matlagningsmaterial anpassat för olika behov. Ett individuellt språk är en grundläggande mänsklig rättighet. Det här projektet kan också fylla behov hos andra personer som av olika anledningar har nytta av teckenspråk och har någon form av språkstörning som till exempel vid Downs syndrom och autism med flera, säger Margareta Frost-Johansson.

Hšst Vegetarisk lasagne

Vikten av teckenspråk

• Kommunikation på teckenspråk är en nödvändighet för döva, men också en brygga mellan döva och hörande liksom en förutsättning för dövas aktiva deltagande i samhället. 1982 definierades begreppet ”dövkultur” som att ”döva kan betraktas som en språklig minoritet”.
• Historiskt sett har döva utsatts för ett språkligt förtryck vilket innebar att man förbjöds att använda teckenspråk. Alla skulle ”lära sig höra” genom att avläsa munrörelser, och lära sig tala så att de hörande förstod.
• Kärnan i dövkulturen kan beskrivas som ett behov att träffas och kommunicera direkt med varandra. I dessa sammanhang är teckenspråket en förutsättning, snarare än ett kommunikationsmedel. För döva är teckenspråk modersmål, och svenskan är ett skriftspråk (andraspråk). Detta skapar erfarenheter som är unika för dövgruppen. Att vara döv genomsyrar hela livet.

Korta fakta

• Projektet ”Kokbok på teckenspråk” genomförs av Hushållningssällskapet Väst under tre år i samarbete med SDR (Sveriges Dövas Riksförbund) och DHB (Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning) samt dess lokala föreningar.
• Projektet som syftar till att skapa Sveriges första kokbok på teckenspråk har en unik resurs i styrgruppen genom Rose-Marie Falk, som har växt upp med döva föräldrar och som har jobbat som teckenspråkslärare i över 25 år.
• I projektet ska en kokbok på teckenspråk produceras i form av en applikation för smartphones och läsplattor, men även för webben. Appen ska inspirera och göra det både lättare och roligare för döva att laga mat.
• Projektet finansieras via medel från Arvsfonden.