Potatislagring är en nödvändighet om man vill kunna leverera potatis av hög kvalitet året om. NilehnTeknik pratar med fyra olika potatisbönder om olika tips och tekniker för rationell och effektiv potatislagring.
Gränsbo potatis drivs av Ulf och Elna Gränsbo. De odlar ungefär 150 hektar potatis, i det ingår både egen odling och kontrakt.
Potatisen lastas i baljor på fältet och körs till avlastarbord där potatisen storlekssorteras och sätts i lådor. Gränsbo potatis odlar mellan 5–10 sorter samtidigt och har därför valt att lagra i lådor, trots att det är lite dyrare.
– Det är en marginell prisskillnad, men om man odlar flera olika sorter måste man lagra i lådor för att ha kontroll på dem. Lagrar man löst så måste man upp i så stora volymer, säger Ulf Gränsbo.
1998 började de med potatisodling, då de tog över ett arrende med ett potatispackeri. Till packeriet fanns i princip ingen lagring, bara en jordkällare där man kunde förvara 150 ton potatis. I början använde de den och förvarade även potatis i maskinhallen, där potatisen slogs in i svart plast med papper och halm ovanpå, men det insåg snabbt att om man ska syssla med potatishantering behöver man en mer rationell lösning.
– Här nere i vår landsdel är det omöjligt att lagra potatis om man inte har kyllager för att bibehålla kvaliteten. Det är en förutsättning för att kunna sälja en bra vara.
– Det handlade också om att få en bra arbetsmiljö. Allt man gör för hand blir mycket mer tungjobbat , säger Elna.
Bygger med ny teknik
År 2 000 byggde de därför ett kyllager av Alf Johansson-modell, ett lådlager med lågflödessystem av luften. Systemet utnyttjar utomhusluften när den är tillräckligt kall. Lagret rymde 1 200 ton. 2004 byggde de ytterligare ett lager av samma modell för 500 ton.
Nu utökar Gränsbo potatis igen och bygger ett nytt potatislager som snart står klart. Lagret består av två hallar, där vardera rymmer 500 ton potatis. I det nya lagret använder de sig istället av Tolsma-teknik.
– Det talas mycket om den här tekniken just nu. Den ska vara lite mer energieffektiv och ha bättre upptorkningen. Vi tycker att det är vettigt om man har två lager av den andra tekniken att man bygger med en ny teknik så att man kan jämföra systemen mot varandra, det är alltid något parti potatis som är lite fuktigare och då ska det fungera bättre i det nya systemet, säger Ulf Gränsbo.
Lokala hantverkare
Gränsbo hade inga befintliga byggnader som kunde tjäna som potatislager, utan har därför byggt nya. Hallarna är i betong och sprutisolerade med polyuretanskum i taket.
– Vi har använt oss av teknik som vi köpt via större ventilationsfirmor, men sen har vår lokale kylkille satt in kylkompressorn och byggt upp kylslingan, säger Ulf Gränsbo.
– Det är viktigt att ha någon lokalt som kan komma om det behövs akut hjälp. Det är förödande för temperaturen om en kylmaskin står stilla. Det är stora ekonomiska värden det handlar om, säger Elna Gränsbo.
Ett tips för att öka säkerheten är att ha telefonlarm, utöver den vanliga datorövervakningen.
– På helgen kanske man inte sitter vid datorn lika mycket, då är det bra att det går direkt till telefonen om något skulle hända, säger Elna Gränsbo.
De har även värmeåtervinning på alla kylmaskiner som de nyttjar för uppvärmning av husen för att öka energieffektiviteten.
Nytt ventilationssystem
Roger Mattila i Övertoneå har lagrat potatis inom familjen sedan 1964 och ventilationssystemet hängde med sedan starten. Problemen med ventilationen var temperaturproblem, för mycket fukt och potatislukten. År 2005 bestämde han sig att byta ventilationssystem, något som han är mycket nöjd med.
– Med det nya ventilationssystemet så känner man inte ens på lukten när man kommer hem att man har varit i lagerlokalen, säger Roger Mattila.
Lagret har 4 stycken 500 kilos lådor och ett vanligt problem är att det blir mycket varmare i de övre lådorna än i de undre lådorna. Med det nya ventilationssystemet från A-lab så är det ingen temperaturskillnad mellan lådorna, och lagret förblir torrt.
– Kostnaden för det nya ventilationssystemet blev 250 000 kronor men det beror på att jag också var tvungen att byta ut ledningar och höja säkringarna. Om man har mindre lager med inte lika mycket byten så kan det bli betydligt enklare och billigare att genomföra, säger Roger Mattila som trots de höga kostnaderna är mycket nöjd:
– Jag har inte ångrat min investering utan kan verkligen rekommendera det till andra lantbrukare.
Ekonomin i lagring
– Rent ekonomiskt så är det alltid tufft med lagring. Men idag om man jämför för tio år sedan så har det skett stora förändringar. Intresset för lokalproducerat och basmat har ökat, framför allt bland ungdomar vilket givetvis gynnar oss som lagrar potatis, säger Roger Mattila.
Fördelen med att lagra potatisen är möjlighet till försäljning året om.
– Allra bästa affären är att sälja potatisen direkt men eftersom det inte är möjligt så är lagring det enda alternativet så man kan sälja över hela året, säger Roger Mattila.
Betongväggar och asfaltsplan
För ett år sedan brann Ingemar Petterssons lagerhus i Njurunda ner och därför blev han tvungen att bygga ett helt nytt som blev klart i september 2008. Med det nya lagerhuset valde Ingemar Pettersson också att göra en del förändringar. Bland annat valde han ett nytt fläktsystem, Tolsma. Det nya ventilationssystemet har mycket luft ovanför lagringslådorna istället för att låta luften komma från golvnivån. Luften kommer från lådor som sitter på väggarna och cirkulerar sedan via en fläkt i taket.
– Ventilationssystemet har bra upptorkning och nerkylning, säger Ingemar Pettersson.
Han har gjort de nya väggarna i betong eftersom betong har väldigt bra luftfuktighet och håller kylan bra.
– Vi har gjort det för att det på bästa sätt ska likna en jordkällare.
I taket har han valt att sätta dit en pokritanskiva (skumplastliknande) som är 1 decimeter eftersom att den tål fukten bra.
– Genom skivan blir det isolerat väldigt bra, inifrån lagret. Gamla lagret var byggt i trä och får man inte riktigt torrt så är det risk för att väggarna ruttnar och är dessutom svårt att få ut fukten ur potatisarna.
Det nya systemet är helt automatiserat och ställer in gradantalet via en dator.
– Genom det nya systemet så får vi en säker upptorkning och spar enormt mycket tid i jämförelse med det gamla systemet.
När de byggde det nya lagret passade de på att asfaltera planen utanför lagret. Så nu kan de köra trucken in och ut vid lagret.
– Det har gjort det mycket enklare att hantera lådorna och lossa vagnar. En asfaltsplan är något jag skulle rekommendera till alla lantbrukare. En annan fördel med ombyggnaden är kvaliteten på potatisen.
– Potatisen har hållit jättebra och vi har kunnat sälja fjolårets potatis fram till bara några veckor sedan. Det är en stor skillnad från hållbarheten på potatisarna i det gamla lagret.
Ingemar Pettersson menar att det är dyrare för lantbrukare i norra Sverige att lagra potatis.
– Men vi får förlita oss på kunder och kvalité. Vi har god efterfrågan på potatisen och skulle till och med kunna sälja mera om vi hade större odling. Vi skulle aldrig kunna sälja potatisen direkt utan måste följa den efterfrågan som finns året om.
Arbetsmiljö och arbetsbelastning
Lasse Löpare i Jouksäng startade med potatislagring 2003 då han hyrde lagringslokal. Förra året byggde han ett eget lager. Vid nybyggnationen jobbade han mycket för att arbetsmiljön inne i lagret skulle bli bättre.
– Tidigare hade jag förvaringsutrymmet i samma rum som i lagringsutrymmet vilket gjorde att belysningen och luften var dålig att jobba i. Nu har jag två olika rum som har gjort det avsevärt bättre ur arbetsmiljösynpunkt.
För att minska arbetsbelastningen har han använt plåtväggar och innertak som gör att det är enkelt att spola av och hålla rent ytorna. I taket har han elslingor som ger takvärme som en extra resurs för att tillföra värme om det behövs. Lasse Löpare har en automatiserad ventilation som är byggd enligt Alf Johansson-principen, att man blåser in luft i potatislådorna och gör att fukten följer med upp i taket.