Det har varit ett bra gensvar från lantbrukarna i sökta miljöersättningar i år. Svenska lantbrukare har i stor utsträckning gjort frivilliga åtgärder för klimat och miljö. 

I Sverige stimuleras  lantbrukarna i möjligaste mån till att frivilligt göra miljöåtgärder. Så har det varit under många år och oberoende av regeringarnas politiska färg. Det viktigaste verktyget tillsammans med rådgivning och kompetensutveckling är miljöersättningar och i år har flera av ersättningarna sökts i större grad än förra året.

Att mäta ansökningsgraden för miljöersättningar hjälper för att se omfattningen av det arbete som lantbrukarna gör för miljö och klimat. En allmän åsikt är att åtgärder som lantbrukaren genomför på frivillig väg är mer robusta och långsiktiga än de som de enbart gör till följd av tvingande regler.
Här har Stina Olofsson på Greppa Näringen sammanställt årets aktiviteter.

En större flexibilitet i miljöersättningarna
År 2023 infördes ettåriga miljöersättningarna vilka innebar en rad förändringar och förenklingar jämfört med tidigare ersättningsformer. Tidigare var åtaganden ofta femåriga. Exempel på förändringar:

– ansökan gäller numera ett år i taget för flera av miljöersättningarna.
– lantbrukaren kan göra justeringar i sina ansökningar även efter det att SAM-ansökan är inlämnad, eller dra tillbaka fram till och med sista oktober.
– områden har utvidgats för ersättningen för Precisionsjordbruk planering, så att de ofta kan sökas i hela landet, från tidigare endast i nitratkänsligt område.
– nya ersättningsformer införs även under pågående programperiod för CAP.

De mest populära miljöersättningarna i SAM-ansökan 2025
Av de ettåriga miljöersättningarna är Precisionsjordbruk planering den ersättning som ansökts på störst areal, cirka 1 250 000 hektar och med en ökning med 23 procent jämfört 2024. Detta motsvarar hälften av Sveriges åkerareal. Från och med i år kan ersättningen sökas i hela landet. Ersättningen ska bidra till att gödslingen anpassas till grödans behov för att undvika att växtnäring i marken riskerar att utlakas och att växtskyddsmedel sprids i vattenmiljön genom dräneringsbrunnar.

Ersättningen Vårbearbetning söktes på cirka 168 000 hektar, 10 procent mer än ansökan våren 2024. Marken får inte bearbetas på hösten och syftet är att minska kväveläckage och fosforförluster. Åkermarken ska finnas i nitratkänsliga områden där vattendrag och sjöar ofta inte håller god ekologisk status.

Mellangröda är sökt på cirka 113 000 hektar, en ökning med 28 procent jämfört med året innan. Syftet är att lagra in kol i marken och minska klimatpåverkan. Ersättning ges för åkermark i stödområde 6‑12 och inom område 13 som är området utan kompensationsstöd. I Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län odlas betydligt större arealer med mellangröda än med fånggröda och ökningen 2025 av den ansökta arealen mellangröda är betydande i dessa län.

Fånggröda är sökt på cirka 86 000 hektar, vilket är en viss minskning jämfört med året innan, 6 procent. Ersättningen kan sökas inom nitratkänsligt område och syftet är i första hand att minska kväveläckaget men även att lagra in kol i marken. Trolig anledning till minskningen är att lantbrukare har valt att odla mellangröda istället.

Nytt för i år är ersättningen Blommande åker och fältkant som främst syftar till att gynna insekter och fåglar, vilket är särskilt viktigt i landskap med mycket åkermark. Ersättningen är sökt på cirka 14 600 ha vilket är betydligt över målsättningen som var 8 800 ha.

När det gäller Skyddszoner i nitratkänsligt område längs vattenområden har ersättningsbeloppen ökat de senaste åren. Ansökt areal var cirka 8 300 hektar en ökning med 10 procent. Intresset för skyddszoner längs vatten är störst i de norra slättbygderna. Även cirka 400 hektar anpassade skyddszoner är sökta.

Flexibilitet gör att statistiken kan komma att justeras
Jämförelsen mellan föregående år och 2025 är inte helt tillförlitlig än då lantbrukarna med största sannolikhet kommer att dra tillbaka viss andel ansökt areal av framförallt mellangröda, fånggröda och vårbearbeting. Hur stor arealen slutligen blir beror främst på hur förhållandena för att så mellangröda efter skörd av huvudgrödan faller ut.

Konkurrens mellan stödformer, men sammantaget bra respons
När nya ersättningsformer införs kan de arealmässigt konkurrera med befintliga ersättningar, till exempel Precisionsodling planering med anpassade skyddszoner, fånggrödor med mellangrödor, blommande åkrar och fältkanter med skyddszoner. Men det är tydligt att lantbrukarna svarar upp mot förväntningarna och utnyttjar ersättningarna. Ansökta arealer av de flesta av ersättningarna som nämns i texten har ökat jämfört med 2024.