I går mötte Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman finansminister Elisabeth Svantesson och landsbygdsminister Peter Kullgren tillsammans med företrädare för LRF. Hellmans budskap till ministrarna var bistert. Valet står mellan billigare mat eller en livsmedelsindustri som kan föda befolkningen i kris och krig.

När det bottnade innan pandemin gick cirka 11 procent av disponibel inkomst till mat. Nu ligger den runt 14-15 procent. Det har inneburit stora protester och inslag i nyheterna. Maten har blivit för dyr för konsument, heter det. Men den som kan räkna och tar med alla fakta som ligger på bordet i dag inser snart att livsmedel kommer att bli ännu dyrare framöver. Om tre till fem år kommer dagens priser anses små. Då kanske upp mot 20 procent av disponibel inkomst går till mat.

Livsmedelsföretagen, LRF och Svensk Dagligvaruhandel var på torsdagen inbjudna till ett möte med finansminister Elisabeth Svantesson och landsbygdsminister Peter Kullgren. Livsmedelsföretagen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, representerades på mötet av vd Björn Hellman och LRF av vd Anna-Karin Hatt.

Inget att hämta inom lantbruket
– Det var ett konstruktivt möte, där vi beskrev bakgrunden till de senaste årens utveckling av matpriserna, och förde fram flera viktiga frågor och perspektiv för livsmedelsproduktionen i Sverige. De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av kostnaderna för jordbrukets insatsvaror, hög inflation och en svag krona, vilket har ökat lantbrukets produktionskostnader avsevärt. Under många år har betalningen till bonden varit otillräcklig, vilket lett till en minskad livsmedelsproduktion. För våra medlemmar är det helt avgörande att lönsamheten i jordbruket stärks, vill vi öka livsmedelsproduktionen i Sverige finns det inget utrymme att pressa betalningen till bonden, säger Anna Karin Hatt vd på LRF.
Under mötet diskuterades även hur prisbildningen på jordbruksprodukter fungerar, och hur jordbrukets intäkter och kostnader påverkas av olika globala faktorer.
– Priset till bonden för de varor som lantbruket producerar – som mjölk och spannmål – bestäms till stor del på världsmarknaden. Andra faktorer som väder, klimatförändringar och geopolitik påverkar utbudet av livsmedel globalt och därmed också prisnivåerna, vilket gör det viktigt att ha en långsiktig strategi för ökad svensk livsmedelsproduktion, fortsätter Anna Karin Hatt.

En central fråga var regeringens utlovade uppdaterade Livsmedelsstrategi, och behovet av att öka svensk produktion av livsmedel:
– Debatten om livsmedelspriserna har blivit gravt förenklad, ibland rentav vilseledande. Därför ser vi från LRF positivt på möjligheten att föra en direkt dialog med regeringen om detta. För att stärka svensk livsmedelsförsörjning, även ur ett beredskapsperspektiv, krävs åtgärder som stärker produktionen. Här spelar den utlovade livsmedelsstrategin en nyckelroll, men vi väntar fortfarande på den.
– Vi är förstås medvetna om att många konsumenter de senaste åren varit hårt pressade av ökade kostnader, inte bara för mat utan även inom flera andra områden, särskilt boende. Ett lämpligt sätt för politiken att lindra situationen för dem vore att stärka stödet till ekonomiskt utsatta hushåll, avslutar Anna Karin Hatt.

Livsmedelsföretagen hårt pressade
– Mötet präglades av de svåra tider vi lever i men det var konstruktivt och framåtblickande. Jag var tydlig med att de svenska livsmedelsproducenterna är extremt hårt pressade av ökande kostnader, minskad försäljning och rekordlåg lönsamhet. Ministrarna visade stor förståelse för de komplexa utmaningar som producenterna står inför och betydelsen av en lönsam, robust livsmedelskedja. Vi är väldigt glada för att den uppdaterade livsmedelsstrategin nu är klar och vi hoppas att den motsvarar våra högt ställda förväntningar. Vi ser fram emot att tillsammans med regeringen fortsätta arbeta för att öka livsmedelsproduktionen, stärka Sveriges eftersatta livsmedelsberedskap och bidra till en stark och växande ekonomi, säger Björn Hellman.

Mötet pågick i 45 minuter och handlade om orsakerna bakom de stigande matpriserna och förutsättningarna för den svenska livsmedelsbranschen. Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman berättade att många av deras medlemsföretag har gått med förlust de senaste åren, en utveckling som SCB bekräftade i sin senaste analys av lönsamheten i den svenska livsmedelsbranschen. Enligt Livsmedelsföretagen är den låga lönsamheten i livsmedelsindustrin ett hot mot den svenska försörjningsförmågan, något som landsbygdsminister Peter Kullgren nyligen skrev om i en debattartikelmed civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin. Finansminister Elisabeth Svantesson har pratat om behovet av en ”modern krigsekonomi” där en huvudkomponent är ”en stark och växande ekonomi”.
– Problemet i den svenska livsmedelsbranschen är inte att företag går med vinst, problemet är att så många går med förlust. I praktiken betalar många svenska livsmedelsproducenter för att producera mat och det är givetvis helt ohållbart. Företag som går med förlust går till slut i konkurs och då producerar de inga livsmedel och betalar inga löner. Varje producent som tvingas lägga ner försvagar vår livsmedelsberedskap och gör Sverige mer sårbart. Nu måste vi välja: ska vi ha billigare mat eller ska vi ha en lönsam, robust livsmedelskedja som kan föda befolkningen i kris och krig? Vi kan inte ha båda, säger Björn Hellman.
Hellman gav ministrarna en översikt av de svenska livsmedelsproducenternas förutsättningar och utmaningar. Han konstaterade att producenternas kostnader fortsätter att öka på grund av externa faktorer utanför företagens kontroll, däribland extremväder, dåliga skördar, ökande geopolitisk osäkerhet, en fortsatt svag svensk krona och kraftigt ökade förpackningsavgifter. Ytterligare en faktor som kan driva upp kostnaderna är Trump-administrationens hot om chockhöjda tullar och handelshinder. Företagens kostnader för stärkt beredskap, klimatanpassning och omställningen till hållbar produktion kommer också att öka i många år framöver.

I mötet påpekade Björn Hellman ett faktum som många politiker verkar missa eller väljer att ignorera, nämligen att matpriserna ökar i hela Europa. Trots de fördyrande effekterna av den svaga svenska kronan är de svenska prisökningarna i nivå med EU-genomsnittet. Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är en svensk matkasse billigare än en motsvarande kasse i jämförbara länder som Danmark, Norge, Finland, Österrike och Irland.
– Många svenskar har det jättetufft med ekonomin. Våra medlemmar gör allt de kan för att hålla nere priserna och vill inget hellre än att kunna sänka dem. Men den bistra sanningen är att utvecklingen i vår omvärld går åt fel håll. Lantbrukarnas och producenternas kostnader fortsätter att öka och det kan inga pristak eller priskommissioner råda bot på. Nu måste vi få en politisk debatt som handlar om hur vi kan bygga en stark svensk livsmedelsberedskap och inte om att jaga syndabockar och billiga opinionspoäng, säger Björn Hellman.

Under mötet överlämnade Hellman Livsmedelsföretagens nya beredskapsrapport ”Recept för resiliens” till ministrarna. Ett av huvudbudskapen i rapporten är att det måste bli enklare, billigare och mer lönsamt att producera livsmedel i Sverige. Rapporten innehåller 10 konkreta förslag som kan öka den svenska livsmedelsproduktionen och stärka livsmedelsberedskapen, däribland regelförenklingar och mer främjande myndigheter, statliga satsningar på livsmedelsexport och uppbyggnad av strategiska lager av kritiska insatsvaror.