Prisökningar stod för hela tillväxten vad gäller livsmedelsförsäljningen i Sverige. I faktiska volymer minskade försäljningen med hela 7,4 procent.

Prisökningen för livsmedel och alkoholfria drycker är fortsatt historiskt hög och uppgick under september till 16,1 procent enligt SCB:s Konsumentprisindex. Det gör att den prisjusterade försäljningsutvecklingen i dagligvaruhandeln kan estimeras till -7,4 procent.

– Inflationen fortsätter att vara rekordhög och matpriserna fortsätter att stiga. Den underliggande inflationen på råvaror, drivmedel och el är en drivande faktor till de stigande livsmedelspriserna. Dessutom påverkar även direkta kostnader i butiksledet, det blir helt enkelt dyrare att driva butik, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

Försäljningen i fysisk butik uppgick i september till 9,6 procent jämfört med samma månad i fjol. Försäljningen i e-handeln minskade under månaden med 7,4 procent. Hemleverans minskade med 4,5 procent och upphämtning i butik med 10,6 procent. E-handelns andel av dagligvaruförsäljningen uppgick i september till 4,4 procent. E-handelsandelen hittills i år uppgår till 4,6 procent.

– Trots inflationen på livsmedel är försäljningen i dagligvaruhandeln, justerat för prisutvecklingen, i linje med före pandemin. E-handelns försäljning ligger med samma beräkning nästan 50 procent högre, avslutar Karin Brynell.

Kalendereffekten för september beräknas till 1,2 procent. Den kalenderkorrigerade försäljningen uppgick därmed till 7,5 procent under september månad. Justerat för både prisökning och kalenderkorrigering estimeras försäljningen under månaden till -8,5 procent.

Under årets tredje kvartal uppgick försäljningen till 8,2 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Försäljningen i butik uppgick till 8,9 procent och i e-handeln minskade försäljningen med 9,2 procent.