Varje år dör 2-3 personer i Sverige när de hanterar lösgående nötkreatur. LSS-metoden lär djurskötaren ett lugnt och säkert sätt att hantera djuren som kan minska olycksrisken. Metoden har utvärderats av JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Sverige lantbruksuniversitet med gott resultat.

LSS-metoden (Low Stress Stock-handling) utgår från kunskap om djurens naturliga flockbeteende, och lär djurskötaren att hantera djur med ett tydligt kroppsspråk i stället för att använda påtryckningar, skrik och tvång.

– Arbetssättet skapar ett förtroende mellan människa och djur. Det minskar risken för att man triggar djurens flykt- eller kampreflexer, och då minskar också risken för farliga situationer, säger Eva Salomon, forskare på JTI.

Djurskötare vid tio svenska gårdar med nötkött- och mjölkproduktion fick gå en teoretisk och praktisk LSS-utbildning. De arbetsmoment som ingick i utbildningen var flyttning av djur mellan hagar, separering av tjur, ko och kalv på betesmark och hemtagning av djur från bete. Syftet var att sprida kunskap bland djurskötare om hur man kan minska riskerna vid arbete med utegående djur.

Efter kursen sa djurskötarna att de tänker mer på säkerhet när de hanterar djuren och är mer medvetna om vilka risker de utsätter sig för. På sex av gårdarna sa djurskötarna att kursen har gjort att de känner sig säkrare vid djurhanteringen.

– En av de viktigaste lärdomarna från kursen var enligt djurskötarna att man inte ska pressa djuren för hårt, utan låta dem få tid att reflektera och agera i egen takt, säger Qiuqing Geng, forskare på JTI.

För att undersöka eventuella effekter av LSS-utbildningen, observerade forskarna djurskötarnas och djurens beteende både före och efter LSS-kursen, till exempel hur ofta djur och djurskötare betedde sig på ett sådant sätt som ansågs försvåra arbetet eller riskera att skada djur och/eller djurskötare. Före LSS-kursen fann man “negativa djurbeteenden” på alla gårdar utom en – att djur flyr, vänder, vägrar, tränger sig förbi djurskötare, sparkar eller stångas osv. Efter kursen hade samtliga gårdar minskat sådana negativa djurbeteenden, varav tre gårdar helt och hållet.

Vid utvärderingen som gjordes tio månader efter kursen vid ett återbesök på gården, kunde forskarna konstatera att djurskötarna hade blivit bättre på att använda sitt kroppsspråk vid djurhanteringen, med mindre fysiska påtryckningar, samt blivit bättre på att hantera djuren utan hjälp av foder eller traktor.

Även om det här var en liten studie med begränsat antal deltagare, menar forskarna att LSS-metoden kan minska antalet riskfulla och negativa beteenden hos djur och därmed också minska risken för att djurskötare råkar ut för arbetsolyckor.

Projektet har finansierats genom Stiftelsen Lantbruksforskning