I ärter och åkerbönor finns nu bladlöss och uppförökningen kan gå snabbt vid varmt väder så håll uppsikt i fälten. Enstaka bönsmyg har noterats i Skåne. Bönsmygen är en svårbekämpad insekt. Vid eventuell bekämpning bör man vara beredd på en svag effekt. Chokladfläcksjuka är den viktigaste svampsjukdomen i åkerböna och den gynnas av varmt och fuktigt väder. 

Uppmaningen kommer från Jordbruksverket som samtidigt meddelar att det finns inga rapporter om kålmal i vårraps i Skåne, men det förekommer på Gotland och i Mellansverige, såll uppsikt efter kålmal i vårrapsfälten.

Ärtbladlöss – kontrollera fälten
I en del ärtfält förekommer nu ärtbladlöss. Uppförökningen kan ske snabbt i varmt väder, så håll uppsikt i ärterna. Ärtbladlusen är ljusgrön och förhållandevis stor som fullvuxen (cirka 3 mm). Den är ibland något rödaktig, har en ärtformad kropp, långa antenner och långa ben. Lössen sitter ofta skyddade i toppskottet och faller lätt ner på marken om de störs. Kontrollera om det finns ärtbladlöss och räkna antalet löss på flera plantor och på flera ställen i fälten. Slå försiktigt toppskotten mot handflatan och räkna därefter lössen.

Bekämpningströskel: Fram till begynnande baljsättning 5 löss/toppskott eller angrepp på 25 procent av plantorna.

Preparat: I första hand Teppeki 0,14 kg/ha. Används utan oljebaserade tillsatsmedel.

Andra alternativ är pyretroiderna Mavrik, 0,15–0,2 l/ha eller Nexide 0,05–0,06 l/ha.

Eftersom pyretroiderna är kontaktverkande kan det vara svårt att få tillräcklig effekt på ärtbladlössen som sitter skyddade inne i toppskotten. Öka därför vattenmängden vid bekämpningen, använd gärna luftassisterad spruta eller munstycken som ger både en framåtvinklad och en bakåtvinklad sprutdusch. Observera användningsvillkor för respektive preparat.
Ärtvecklare kan först bekämpas vid begynnande baljsättning
Ärtvecklarens larver orsakar gnagskador på ärterna och ger upphov till kvalitetsfel. I mat- och utsädesärter där angrepp av ärtvecklare har störst betydelse, kan bekämpning vara motiverad. Detta gäller speciellt i områden med intensiv ärtodling, samt vid torra och soliga förhållanden.

Bekämpningströskel: Saknas

Bekämpningstidpunkt: Begynnande baljsättning.

Preparat: Carnadine 0,25 l/ha, Mavrik 0,15–0,2 l/ha eller Nexide 0,05–0,06 l/ha.

I de fall bladlössen når bekämpningströskeln innan begynnande baljsättning krävs separat bekämpning av lössen.
Bladlöss i åkerböna
Bönbladlusen är svart och cirka 2,5 mm lång. Vissa har vit vaxbeläggning på ryggen. Bladlössen koloniserar ofta enskilda plantor och är lätta att upptäcka då det kan sitta tio- till hundratals på samma planta. Även ärtbladlöss kan förekomma i åkerböna.

Bekämpningströskel: Saknas. Riktvärde är 10–15 procent angripna plantor.

Bekämpningstidpunkt: Bladlössen uppträder i samband med begynnande blomning.

Bekämpning: I första hand Teppeki 0,14 kg/ha. Används utan oljebaserade tillsatsmedel.

Ett alternativ är Mavrik 0,15–0,2 l/ha. I odlingar för utsäde och humankonsumtion kan Nexide 0,06 l/ha användas (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde).
Bönsmyg
Bekämpningsbehovet är störst i utsädesodlingar och odlingar för humankonsumtion. Bönsmygen förekommer främst där odling av åkerböna är vanlig. Bönsmygen är en svårbekämpad insekt och tidigare bekämpningsförsök från Sverige och Lettland pekar på svaga effekter av bekämpning. I praktisk odling har det förekommit bekämpningar med mycket varierande resultat.

Behandlingstidpunkt: En eventuell bekämpning sätts in mot äggläggande ­honor. För att få effekt av bekämpningen krävs det att de är aktiva i fält. Äggläggningen sker främst på de tidiga baljorna vid temperaturer över 20 ºC under minst två dagar i rad och uppehållsväder.

Preparat: Carnadine 0,25 l/ha. De två svenska försök som ligger till grund för registreringen har en effekt på mellan 58–68 % vid ett skadetryck på 14–23 procent skadade bönor per planta i obehandlat. Bekämpningarna gjordes i DC 63–65.

Svampsjukdomar i åkerböna
Angrepp av chokladfläcksjuka utvecklas vanligtvis långsamt men vid högt infektionstryck och varmt och fuktigt väder kan sjukdomen bli mer aggressiv. Chokladfläcksjuka kan spridas med utsädet men smittar framför allt med luftburna sporer från växtrester. Spridning sker även längre sträckor med vinden från tidigare odling i fältets närhet.

Bönbladmögel kan infektera från vilsporer i marken sedan tidigare angrepp när åkerböna odlades på fältet. Senare på säsongen sprids svampen även med vinden till andra fält. Den sekundära spridningen från infekterade plantor gynnas av perioder med hög luftfuktighet och svala temperaturer.

Bönrost är vindspridd och kan spridas över stora avstånd. Den uppträder oftast sent på säsongen och är då av liten betydelse.

Bekämpningströskel: Bekämpning kan övervägas i fält där det är lätt att hitta symtom av chokladfläcksjuka och särskilt om det blir fuktigt och varmt väder.

Bekämpningstidpunkt: DC 61–69, dvs. från begynnande blomning och 10–14 dagar framåt. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.

Preparat: Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum 0,5–0,75 kg/ha.

Vårraps – bevaka kålmal i fälten
Vårrapsodlingen i området är liten. På södra Gotland och Mellansverige finns rapporter om kålmal i vårrapsfälten. Håll uppsikt efter eventuell kålmal i vårrapsfälten. Erfarenheter från tidigare år är att vårraps kan skadas senare under säsongen om de inflygande kålmalarna uppförökas. Två produkter, Exirel och Carnadine, har beviljats nöddispens av Kemikalieinspektionen för användning mot kålmal.