Lantbrukare med stora gårdar och medlemmar i Greppa Näringen är mest insatta och aktiva i att förbättra utnyttjandet och minska förlusterna av fosfor. Det framgår av en unik kartläggning som också visar att många lantbrukare inte känner till möjligheten att söka stöd för strukturkalkning och andra åtgärder för bättre vattenkvalitet genom landsbygdsprogrammet.

Fosfor från jordbruksmark anses ha stor betydelse för problemet med övergödning, inte minst i Östersjön. Fosfor är ett viktigt näringsämne för både växter och djur, men samtidigt en begränsad resurs som vi behöver hushålla med. Greppa Näringen genomförde en enkätundersökning där närmare 4 000 lantbrukare redogjorde för vilka åtgärder de gör på gårdarna för att förbättra fosforutnyttjandet och minska förlusterna.

Stora gårdar och Greppa-medlemmar sticker ut
Den nya rapporten, Fosforhushållning och åtgärder mot fosforförluster i praktiken, visar att medlemmar i Greppa Näringen och lantbrukare med stora gårdar är mer insatta och gör fler åtgärder för att förbättra fosforutnyttjandet och minska förlusterna än icke-medlemmar och lantbrukare med mindre gårdar. Det syns bland annat i hur stor andel av de svarande som har:

gjort en växtnäringsbalans. Två av tre gårdar i undersökningen har gjort en växtnäringsbalans, men på gårdar med mer än 200 hektar åker och bland Greppa Näringens medlemmar är andelen hela 92 respektive 96 procent
markkarterat, dvs analyserat markens växtnäringsinnehåll. Rapporten visar att drygt hälften av lantbrukarna har en markkarta som är högst 10 år gammal och att medlemmar i Greppa Näringen har det dubbelt så ofta som icke-medlemmar
effektiviserat fosforanvändningen i växtodlingen genom att t.ex. minska fosfortillförseln med mineralgödsel, få högre skörd med samma gödsling eller sälja stallgödsel från gården
täckdikat – 38 procent har om- eller nytäckdikat någon del av åkermarken de senaste 10 åren. Yngre lantbrukare planerar att täckdika i större utsträckning än äldre.
anlagt skyddszoner, fosfordammar och våtmarker
strukturkalkat för att förbättra markstrukturen på lerjordar
kännedom om stöden för strukturkalkning och andra åtgärder för bättre vattenkvalitet
– Det är intressant att strukturomvandlingen till färre och större gårdar i det här fallet inte har påverkat miljöarbetet negativt. Förmodligen är det lättare att göra den här typen av investeringar på större gårdar. Jag tror även att rådgivningen inspirerar och motiverar lantbrukarna, säger Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen.

Behovet av dränering stort
Enligt rapporten har 60 procent av lantbrukarna problem med stående vatten eller dålig dränering på ett eller flera ställen på gården, vilket tyder på att många täckdikningssystem är gamla och behöver förnyas. Bra dränering och markstruktur är viktigt för att grödan ska kunna ta upp fosfor och andra näringsämnen, men också för att minska fosforförlusterna via ytavrinning och stora sprickor i marken (s.k. makroporer) där vattnet för med sig jordpartiklar ut i sjöar och vattendrag.

Få har sökt stöd
Var femte lantbrukare har strukturkalkat någon del av sin åkermark under 2010 – 2017. I rapporten uppger 74 procent att de har gjort det utan stöd, 25 procent har fått LOVA-stöd medan bara 1 procent har gjort det med stöd från landsbygdsprogrammet. Undersökningen visar att stöden för strukturkalkning är dåligt kända.

–Att så få lantbrukare söker stöd för strukturkalkning via landsbygdsprogrammet ger anledning att fundera över hur stödvillkoren kan förändras så att stöden blir mer attraktiva och lättare att söka. Vi behöver också bli bättre på att informera om stöden, säger Johan Malgeryd, växtnäringsrådgivare på Greppa Näringen.

Många vill ha hjälp av rådgivare
Åtgärdsarbetet med att anlägga fosfordammar, våtmarker och andra investeringar för att minska fosfor- och kväveförlusterna i landskapet skulle påskyndas om fler lantbrukare fick hjälp med att ansöka om ersättning och annat förarbete. Enligt rapporten skulle 20 procent av lantbrukarna kunna tänka sig att anlägga en fosfordamm, men 85 procent av dem kan bara tänka sig att göra det om de får hjälp av en rådgivare med projektering och ansökan. Här kan Greppa Näringens rådgivare tipsa lantbrukarna om hur de kan få hjälp av konsulter eller av en åtgärdssamordnare som finns i vissa avrinningsområden.