Inom SLU Grogrund, centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor, finns flera projekt med fokus på att stärka odling av baljväxter och att svenskodlade baljväxter i större utsträckning ska kunna användas till livsmedel och hamna på våra middagstallrikar.

Projekten drivs i samverkan mellan akademi och näringsliv. Ett exempel är det avslutade projektet Produkter baserade på proteinrika grödor: behov och möjligheter, som undersökt svenska konsumenters inställning till vegetabiliskt protein, däribland baljväxter. Resultaten visar att konsumenterna ser baljväxter som ett mer hälsosamt och klimatsmart alternativ än andra alternativ till kött.
Baljväxtens dag, World Pulses Day på engelska, inrättades av FN 2018 och inträffar den 10 februari varje år. Alltså i dag. Syftet med dagen är att uppmärksamma dessa grödors betydelse som livsmedel, både vad gäller näringsinnehåll och deras plats i hållbara matsystem. Vid SLU pågår många olika aktiviteter med fokus och perspektiv på kunskapsutveckling om baljväxter.

Här följer några exempel:

Framtidens åkerbönor
Framtidens åkerböna för mat och foder är ett långsiktigt SLU Grogrund-projekt, som initierar ett förädlingsprogram på åkerböna (samma art som kallas bondböna och favaböna) och utvecklar nya tekniker för att förbättra egenskaper hos grödan för både foder och livsmedel i Sverige. Projektet arrangerade en slutkonferens för sin första period i juni 2022.

Samodling av åkerbönor och ärter
Projektet Samodling av åkerböna och ärt i ekologiska odlingssystem syftar till att undersöka och optimera samodling av åkerböna och ärta. Målet är att se om man genom samodling kan öka skördenivåer och skördestabilitet inom den ekologiska odlingen av ärter och åkerbönor. Projektet inkluderar även äldre sorter och lantsorter för att se om de har egenskaper som kan vara relevanta både för humankonsumtion och som foder. Projeketet bedrivs inom ämnesområdet Odlingssystemsekologi vid institutionen för biosystem och teknologi. Ämnesområdet fokuserar bland annat på baljväxter för hållbara livsmedelssystem.

Framtidens ärter
Ärta har en lång odlingstradition i Sverige men många av sorterna tillgängliga på marknaden saknar viktiga egenskaper som efterfrågas idag. För att möta framtidens behov behöver dagens ärtförädling fokusera på både ökad produktivitet och förbättrad råvarukvalitet. Projektet Ärtan – garantin för framtidens gröna protein, inom SLU Grogrund, bygger upp ett nytt förädlingsprogram på de tre ärttyperna foderärt, kokärt (gulärt, fältärt) och industriärt (konservärt, trädgårdsärt) och skapar förutsättningar för att utveckla nya ärtsorter för svenska odlingsförhållanden på ett kostnads- och tidseffektivt sätt med moderna växtförädlingsmetoder.

Kartläggning av skadegörare för ärta
Baljväxterna rödklöver och ärta är båda mycket känsliga för jordburna smittor som orsakar rotröta och, för rödklöver, klöverröta. Det finns i nuläget inga kommersiella sorter med hög motståndskraft mot dessa sjukdomar, vilket ger en kraftig begränsning i den totala produktionskapaciteten. Inom SLU Grogrund-projektet Resistensförädling för friska grödor arbetar man med långsiktig kunskapsuppbyggnad vad gäller patogenernas biologi och utbredning, deras interaktioner med sina värdväxter och resistensbiologin hos grödorna. Nyligen publicerades en vetenskaplig artikel i tidskriften Plant Pathology som kartlade den genetiska diversiteten hos europeiska varianter av oomyceten Aphanomyces euteiches, som orsakar rotröta i bland annat ärtodlingar.

Odling av sojabönor i Sverige
SLU Partnerskap Alnarp finansierar ett pågående projekt som undersöker möjligheten för odling i Sverige av sojabönor för grönskörd. Projektet har lyckats få fram sojabönor från flera av de sorter som testats. Bönorna från skördarna har smaktestats och ska nu analyseras ytterligare.

Baljväxternas roll i hållbara odlingssystem och matsystem
Det finns flera anledningar till att baljväxter är bra för den odlade marken och de är en viktig komponent för hållbara matsystem. På länkarna nedan finns exempel på kunskap från olika delar av SLU som förklarar varför det är så och som ger olika perspektiv på frågan.

Blommande baljväxter på åkern kan bidra till värdefulla ekosystemtjänster
Baljväxter kan göra jordbruket mer daggmaskvänligt
Baljväxter och fleråriga växter ökar kolinlagringen i jordbruksmark
Ny rapport om ökad odling av baljväxter i Sverige
Miljömässiga mervärden med baljväxter som odlas och förädlas i Sverige
Baljväxter efter Fröuppropet
”On-farm experiments on cultivation of grain legumes for food – outcomes from a farmer–researcher collaboration” (vetenskaplig artikel från projektet New Legume Food i tidskriften Renewable Agriculture and Food Systems)
Nya initiativ
Växtproteingrupp samlar forskare
Växtproteingruppen Alnarp är en grupp inom LTV-fakulteten på SLU vars syfte att är att samla och tillgängliggöra kunskap och kompetens inom vegetabiliskt protein och konsumtion. Gruppens arbete förväntas leda till ökad samverkan mellan forskarna, men också med samhälle och industri, till ökad utbildning av studenter på olika nivåer samt till mer gemensamma projekt inom området.

Kommande workshop om proteingrödor
SLU är tillsammans med andra aktörer i livsmedelskedjan med i det nya initiativet Skånebönan. De svenskodlade proteingrödorna räcker inte till för att möta den ökade efterfrågan hos konsumenterna. Bara en liten andel av de växtbaserade proteinprodukter som produceras i Sverige är baserade på svenskodlad råvara, trots att odlingen har ökat de senaste åren. Det mesta som odlas går till djurfoder. Genom åtgärder för bättre förutsättningar, ska Skånebönan bidra till ökad tillgång till råvaror för livsmedel i Sverige, något som också är viktigt ur ett beredskapsperspektiv.