Under midsommarveckan ökar försäljningen i dagligvaruhandeln med omkring 15 procent jämfört med en genomsnittlig vecka. Det gör veckan till en av årets absolut viktigaste perioder, både för butiker och för konsumenter. Bakom välfyllda midsommarbord står också en samhällsbärande bransch med lokal närvaro i hela landet.

– Midsommar är en högtid som samlar människor, och där maten spelar en central roll. Försäljningen av sill, gräslök och färska jordgubbar brukar öka under perioden.  Att midsommar är en viktig mathelg märks tydligt i butikerna och för oss inom dagligvaruhandeln är det en högtid då vår roll blir särskilt betydelsefull. Genom att hålla öppet i butiker runtom i landet ser vi till att människor får den service de behöver, även när mycket annat är stängt, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.
Under midsommarveckan ökar försäljningen i dagligvaruhandeln med omkring 15 procent jämfört med en genomsnittlig vecka, enligt Dagligvaruindex. Det gör midsommarveckan till en av de viktigaste försäljningsperioderna för dagligvaruhandeln. Vissa produkter sticker tydligt ut. Enligt data från analysföretaget NielsenIQ ökade försäljningen av gräslök med hela 890 % under midsommarveckan 2024 jämfört med en genomsnittlig vecka. Sill och ansjovis ökade med 551 %, och även dill (478 %), färska jordgubbar (374 %) och prinskorv (230 %) visar hur starkt midsommarmaten driver försäljningen. Det ger en tydlig bild av hur traditionella råvaror får ett rejält uppsving just till midsommar.
Dagligvaruhandeln har över 3 000 butiker i hela landet, från norr till söder. Butikerna erbjuder mer än bara mat, allt från apoteksvaror och paketutlämning till kontanttjänster. Under storhelger som midsommar kan butikerna vara den enda öppna samhällsservicen på många orter.

Tuffa år för branschen
Trots ökade försäljningssiffror i kronor under högtider har branschens lönsamhet minskat under de senaste åren. Det beror på stigande kostnader, högre räntor och förändrade konsumentbeteenden.
– Vi möter ökade kostnader i hela livsmedelskedjan, samtidigt som konsumenterna blivit mer prismedvetna. Det innebär att vi behöver sälja mer för att behålla samma marginal – en ekvation som blir allt svårare att få ihop. I takt med att hushållens köpkraft nu sakta börjar återhämta sig, hoppas vi på en stärkt försäljning i butik, avslutar Karin Brynell.