Rapporten kom för sent – gödsel tillbaka till ganska normala priser igen
I går kväll kunde man se snyftreportage i bland annat TV4 nyheterna om hur tufft det svenska lantbruket har det till följd av höga gödselpriser. Man kan ju tycka att aktuell reporter först undersöker fakta innan rapportering.
Våren 2022 kostade ett kg kväve 39 svenska kronor men i dag endast 14. Spannmålspriset låg vid den tidpunkten över 4 kronor per kg för vete och i dag är det strax under 3. Priset på gödsel har således gått ner med 65 procent och spannmålspriset med cirka 30 procent på samma tid, cirka ett år. Växtodlingskalkylen är således bättre i dag jämfört med för ett år sedan och då har vi inte tagit hänsyn till dieseln som var betydligt kostsammare för ett år sedan. Räntan stiger naturligtvis och påverkar negativt i år, men det är ett spöke som alla, såväl privatpersoner som företag får förhålla sig till. Självklart finns det lantbrukare som köpt in gödsel för tidigt, och därmed till ett för högt pris inför växtodlingssäsongen 2023 men dessa lantbrukare borde, och skulle om de varit ansvarstagande företagare, även sålt spannmål på termin samma dag de köpte gödsel. Har de inte gjort det får de naturligtvis en dålig kalkyl i år, om inte spannmålspriset stiger igen, vilket ingen vet något om i dag. Den som inte köper och säljer synkroniserat får skylla sig själv. Det har rådgivare lärt ut i decennier nu.
LRFs förbundsordförande Palle Borgström var med i inslaget och beklagade sig över att det svenska lantbruket kan påverkas negativt och att det kan bli ökad import av livsmedel. Förstår inte Palle Borgström att gödsel- och spannmålspriser är de samma i hela världen? Det är inte lönsammare att vara lantbrukare i Frankrike, Brasilien eller Australien jämfört med i Sverige. De skillnader som eventuellt finns mellan olika länder och regioner i form av väder och politik jämnar alltid ut sig via markpriserna.
Palle Borgström beklagade sig över att om en lantbrukare köpt gödsel vid fel tillfälle så kunde denne förlora en hel årslön. Det borde kunna drabba den franske lantbrukaren lika väl. Jag är tveksam till att franska lantbrukare är smartare än svenska. Det är viktigt med nyhetssändningar men det är ännu viktigare att reportrarna där gör sin hemläxa samt att de som intervjuas är sakliga. Jag kan förstå att lantbrukets organisationer vill sända ut ett budskap just nu om att svenskt lantbruk inte tjänar några pengar, precis som ICA-handlarna gör, nu när alla är arga för att livsmedel är så kostsamt. Men man måste hålla sig till sak.
Att livsmedel är dyrt i butik i dag beror sannolikt på en stor eftersläpning. Priset för de råvaror lantbruket producerar till livsmedel nådde sin absoluta topp våren 2022 och har efter det fallit, förutom för mjölk och kött som steg hela 2022 men som fallit första kvartalet 2023. Priserna i dag från gård är lägre än för ett år sedan, totalt sett. Priset i butik steg med kraft betydligt senare än priset på spannmål och vegetabiliska oljor men kommer sannolikt att falla den närmsta tiden. Svenskt lantbruk har på pappret en bättre kalkyl i dag jämfört med för ett år sedan. Det finns således ingen anledning att gnälla nu, varken som lantbrukare, konsument eller politiker. Svenskt lantbruk går bra och priserna på livsmedel i butik kommer att falla, något som på sikt även får positiv effekt på inflationen.
Det går enkelt att omforma gödslets kväve till NO3 NITRAT och med styrning av PH OCH TEMPERATUR FIXERAR NER LUFTKVAVE I SLURRYN som blir luktfri, volymökning på givan och slippa förluster till atmosfären och med tillförsel av fosfor ökas skördarna och slippa konstgödsel
Märkligt att ”bönder” tycker det är ok att förgifta jordar och utplåna mångfald. När gräs, klöver och ört är helt i samklang med naturen. Konstgödning som startar sin fossila växthusgas ökning redan i gruvan. Till sist blir det näringsfattiga vegetabilier med drivor av döda djur. Att sedan besprutning med Roundup och annat skräp tar hand om resterande miljö på negativt vis verkat ointressant för ”jordbrukare” (jordmissbrukare) är beklagligt. Finns inget kommersiellt odlat som innehåller bråkdelar av vitaminerna och mineraler VS just animalier från uteslutande bete av gräs, klöver och ört. Att hållbart jordbruk är så ointressant med tanke på hur mångfald nonchaleras så totalt är oerhört tragiskt. Alltid smartare ha djur på uteslutande bete. Både näringsmässigt, miljömässigt samt hälsan på både djuren och skadedjuret Homosapiens.. De fossila växthusgaser som sk. Jordbrukare bidrager med har inget med hållbarhet att göra. Vi är nära ett förstört ekosystemet som vår existens grundar sig på. Samtidigt blir dessa kemi medel som Roundup godkänt för 10 år till. Inte konstigt ekosystemet brakar ihop med miljöförstörande konventionella bönder. Bättre att samverka med naturen. Billigare, kvalitet, och framförallt bättre för alla arter.. Att bidraga till monokultutens utbredning är då inte normalbegåvat.
Hur tänker du nu, det finns ingen bonde som slänger ut pengar i onödan på bekämpningsmedel. Ditt uttalande tyder på att du inte har närmare kontakt med aktivt lantbruk än maten som står på ditt bord.
Om de inte bekämpar ogräs i skörden blir skörden så låg att den inte betalar insatt kapital(markbearbetning, sådd, slåtter eller tröska mm). Ingen bonde är gjord av pengar och de måste ha nån sorts lönsamhet och skydda insatt kapital på detta kom 2023 att bli det värsta året på många år, först torka delar av skörden bort, sen regna stora delar bort. Det finns de bönder som i november fortfarande har spannmål kvar i fält pga att det är för blött. Jag har lite förståelse för alla reportage och andra lekmäns uttlande där bönders agerande och ekonomi räknas upp som inte stämmer med verkligheten. Om man skall titta på vem som orsakar mest skada på naturen med utsläpp så är det människor i städer, vart tror du alla dina sopor, toaavfall, avgaser från alla transporter med varor som säljs i städerna tar vägen. Inte att förglömma alla statsbor som tar bilen ut på landet för att komma nära naturen. Äta bör du annars dör du!
Soptippar som tar emot fekalier borde hantera och processa näringarna för kretslopp.