| Som vi har sett i våra sortförsök i Hovborg, där det inte finns Pallida, har vi haft vissa sorter som slog Kuras under de 5 senaste åren men det har nästan aldrig varit samma sort som har klarat sig bra två år i rad. Tvärtom svänger det mycket, så en topp-sort det ena året ligger långt under Kuras det andra året.
Det samma ser vi i praktiken. Där är alltid stora fluktuationer – men hur illa är det egentligen. Om där är Pa-nematoder så ska vi ju ha resistenta sorter för att inte få problem. Om vi ser på ett praktiskt exempel från en av våra kunder, som har varit med i provuppgrävningarna, har vi en avkastning på 146-147 hkg stärkelse i Kuras. Sorterna Aventra, Energie, Eurogrande, Signum, Smaragd och Stratos ligger mellan 87-125 hkg stärkelse, genomsnitt på 114,5 (Smaragd är den enda sorten under 110 hkg). Alla sorter inkl. Kuras är odlade i en pressad växtföljd på Jylland, men de resistenta sorterna är självklart valda till marker som man misstänker har störst problem med Pallida.
Men förutsatt att där ev. kunde ha odlats Kuras (utan så mycket Pallida) så är där i genomsnitt förlorat 32 hkg stärkelse = 9600 kr/ha jämfört med om där inte odlas Kuras!
Nu kan jämförelsen alltid diskuteras, och alla jordar är inte lämpade för Kuras, oavsett nematoder. Och det är heller inte för att de Pa-resistenta sorterna ska kastas ut igen, tvärtom, men det säger att det betalar sig att veta om där är behov för en resistent sort eller inte. Eller om där är behov av en resistent sort varje gång eller om man ex. kan skifta med det varannan eller var tredje gång då man har potatis. Slutligen – om man vet nivån av Pallida i marken kan där också väljas mellan mer eller mindre toleranta sorter. Så med andra ord – vi måste kontrollera marken mycket mer noggrant om vi har problem med Pa i marken, och hur illa är det?
Förutom problem med cyst-nematoder har vi också komplex av fritt levande nematoder. Vi ser även många marker i samma växtföljd där en stor del av plantorna vissna allt för tidigt. Det kan bero på flera faktorer men fritt levande nematoder är helt säkert en av förklaringarna, ev. i samspel med vissning förorsakat av kransmögel-svampen. Några av dessa nematoder kan vi göra något åt, om vi vet att de är problemet, andra har vi svårare med – vi saknar överblick.
Med tillväxt på 20-30 hkg/ha stärkelse i provuppgrävningarna under de senaste 3 veckorna kan man själv räkna ut att bara 1 veckas tidigare nedvissning pga. frilevande nematoder blir mycket pengar. Även här är prover och analyser ytterst relevant!
Analyser före potatis
I det följande avsnittet gås det igenom de viktigaste förhållandena omkring nematoder och analyser för potatis. Där är flera komplex av nematoder och eventuella analyser som kan vara relevanta i förhållande till potatis i en pressad växtföljd.
· För det första har vi cyst-nematoderna Ro (Rostochiensis) och Pa (Pallida). Vi har i åratal odlat Ro-resistenta sorter med rimlig framgång. Men nu måste vi i stigande grad ta hänsyn till ev. pallida i marken. Problemet med detta är bl.a. att sorter med dessa resistenser inte är helt så stabila – varken kvalité av utsädesmaterialet, lagringsmässigt eller avkastningsmässigt som Kuras. I gengäld faller Kuras igenom först när Pallida är tillräckligt uppförökat. Ett annat problem med sorter med Pa-resistens är att de kan vara stor skillnad i hur de olika sorterna, med till synes samma resistens, verkar på nematodpopulationen i de enskilda fälten.
· Slutligen är där också stor skillnad på hur de enkla sorterna tål Pa-nematoderna och växer, oavsett deras resistens.
· Av frilevande nematoder kan ett antal arter påverka potatisen. Under 2016 har man i vissa marker hittat Meliodogyne hapla. Dessa nematoder är sällsynta och gör primärt skada på potatisen i form av försvagade rötter och avkastningssänkning. Nematoderna uppförökas kraftigt på potatis och i övrigt inte på de grödor man odlar i potatis-växtföljden, d.v.s. spannmål och majs. Å andra sidan sker en uppförökning i ärtor, raps. lök, klövergräs, lusern mm. Av mellangrödorna sker där ingen uppförökning på rajgräs och korsblommiga växter medans där finns en medelkraftig uppförökning på oljerättika och gul senap.
· Arten Pratylenchus penetrans är också funnen under de sista åren och den är värre än vad man hade förväntat sig. Nematoderna suger på rötterna och knölarna som försvagas och påverkar utseendet med b.la. skorv. Ännu värre så följs det av skador av P. penetrans som sedan infekteras av Verticillium-svampen som förorsakar ännu större skada i form av kransmögel. Av andra grödor skadas speciellt majs där den uppförökas kraftigt medan skadorna är minimala i spannmålsgrödor. Där är en medelkraftig uppförökning i alla spannmålsgrödor och i mellangrödor såsom rajgräs. Mellangrödor med oljerättika ger liksom potatis en mycket kraftig uppförökning. De enda grödorna/mellangrödorna som kan minska beståndet av P. Penetrans är korsblommiga växter.
· Slutligen har vi i åratal känt till utbredningen av arten Thrichodorus i de flesta marker i potatisområden. Vi har inte överblick över vilken art som är den primära men de skadar dock all potatis mer eller mindre och de kan alla vara bärare av virus (rost). Även om alla kan uppförökas på potatis är där stor skillnad i grad liksom där också är skillnad på hur mycket varje art skadas och uppförökas på andra grödor. Utöver potatis är det speciellt betor och majs som skadas märkbart av nematoder medan uppförökningen är medel till kraftig på både majs, råg, korn och vete. På mellangrödorna sker där lite större uppförökning efter rajgräs än efter oljerättika men det är mycket liten skillnad.
Så summa summarum, lite beroende av vilka nematodarter det finns i marken kan det gott vara skillnad på vilken gröda och mellangröda som skadas minst och om där ev. finns några direkta fördelar.
1. Är där Pallida-nematoder i marken odlas en Pa-resistent sort. Om där är många ägg väljs även en sort som är tolerant ex. Aventra och Avarna medan andra sorter med Pa-resistens är mer relevanta om där inte är så många ägg. Och om där bara finns lite ägg kan man ev. odla Pa-resistent sort varannan gång. Om där inte finns Pallida i marken men växtföljden är pressad bör där under alla omständigheter odlas en Pa-resistent sort en gång mellan ex. var 3:e eller var 4:e gång för att förhindra ev. uppförökning. Slutligen om där är stora problem med Pa kan en specialanalys fastslå vilken sort med Pa-resistens som är bäst lämpad för det enskilda fältet. I Nederländerna har man observerat att även om det uppenbarligen är samma typ Pallida i två olika områden, så kan det finnas en stor skillnad i hur nematoderna reagerar på samma resistenta sort!
2. Är där Meliodogyne, sker den största uppförökningen i potatis men också till viss del i oljerättika, resten är neutrala och dör snabbt vid brist på värdväxter. Därför bekämpas de lättast med år utan potatis (inkl. spillpotatis), och oljerättikan som mellangröda ersätts med ex. rajgräs.
3. Är där Prathylenchus, sker den största uppförökningen i potatis, majs och oljerättika. Också i spannmål, men inte så kraftigt. Igen så är det viktigt med fria år från potatis och majs flyttas till andra marker. Bestånd kunde under holländska förhållanden minskas med upp till 85% om där året innan potatis odlades hybrid höstkorn följt av korsblommiga växter som mellangröda sått senast den 15 juli (utsäde 1000 kr/ha).
4. Är problemet övervägande Thrichodorus-nematoder, beror det lite på vilken specifik art som finns i marken men generellt uppförökas alla på de flesta grödor och ogräs. Dock har försök tidigare visat tecken på att enkla sorter av oljerättika (bl.a Defender och Splendid) innan potatis kan ge mindre angrepp av nematoder året efter. Jordbearbetning och effektiv ogräsbekämpning är andra viktiga åtgärder.
Där är alltså möjlighet att utföra en rad olika åtgärder som kan optimera odlingen/minimera förlusten även om där finns nematoder i marken men det kräver en systematisk undersökning av marken först.
Analysmöjligheter (ca pris):
1. Test av jord om där är cyst-nematoder i marken (antal ägg totalt och antal levande):35€
2. Artbestämmelse om cyst-nematoderna är Ro eller Pa (eller bägge): 50€
3. Test av jord för frilevande nematoder (arter och antal): 100€
4. Bestämmelse av vilka sorter som är bäst lämpade till den specifika marken: 250€
Härtill kommer ev. uttagning, försändelse till Holland, samt bedömning och svar av analyserna.
Test 1-3 kan alla tas och analyseras under hela perioden november till februari. Dock kan det finnas en nedbrytning av nematoder under en mild november och december, så den mest exakta tiden är från januari till februari (ex. tillsammans med analyser av jordprover).
Proverna tas ut med jordspett i 15-20 cm djup. 60 stick per prov efter ett diagonalt mönster i marken som täcker markens typiska markanvisning. Är där misstänkta områden i marken tas flest prover där. Normalt räknas det med 1 prov per 5 ha men kan ev. sträckas till 10 ha om marken är mycket jämn. Dock faller säkerheten på prov 1, 3 och 4.
OBS. Prover till analys 3 ska generellt behandlas mycket varsamt då frilevande nematoder dör vid mekanisk påverkning.
Till test 1+2 används 0,5 kg jord/prov. Test 3 ytterligare 1 kg jord/prov.
Test 4 är speciell. Proven utförs året innan där ska vara potatis. Vid skörd av uppförökning, samlas det in 10-20 små knölar (20-30 mm) av varje sort man räknar med att ha utsädespotatis av (bara med Pa-resistens) – små knölar kan också vara från en bruks-mark, om inte den är med i uppförökningen. Upp till 8 sorter kan testas.
Härefter tas jordprover ut i januari-februari 2017 från arealer där det ska vara potatis 2018. Proven ska vara på min. 3 kg jord, från områden där det fanns tydliga nematodproblem sist. Analysen kommer vara färdig under maj 2017 och kan hjälpa till med sortval till 2018.
Inget tvivel om att många kan optimera avkastningen i deras potatisodling genom att vara bättre förberedd – bland annat genom att ha bättre kunskap om jorden. Både i förhållande till bättre gödsling, men i hög grad också genom att kunna välja den rätta sorten till den enskilda marken!  |
