Nya avlopp kan krångla
Det har kommit rapporter från flera håll om brister i relativt nya markbaserade avloppsanläggningar. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik ska inventera cirka 100 anläggningar runt om i landet för att undersöka hur omfattande problemen är och försöka spåra vad de kan bero på.
– Vi ska inte utvärdera den långsiktiga livslängden hos avloppsanläggningarna, utan försöka se hur vanligt det är med problem och vilka orsaker som kan ligga bakom. Om problemen är omfattande är det viktigt att hitta underliggande orsaker så att man på sikt kan vidta de åtgärder som krävs kunna förbättra funktionen i de nya anläggningar som byggs, säger Ida Sylwan på JTI.
Projektet genomförs i samverkan med ett tiotal kommuner som tillsammans står för inventeringen av 100 anläggningar anlagda 2006 eller senare. Avloppsguidens användarförening har deltagit i att utveckla projektidén och VA-guiden kommer att fungera som kommunikationskanal av resultatet gentemot kommuner.
– Inventeringen kan bli lite av ett detektivarbete eftersom vi vet att många faktorer påverkar avloppsanläggningarna, allt från hur många som belastar avloppet för tillfället eller hur väl slamavskiljaren fungerar, till hur noga man varit med att undersöka markförhållanden innan avloppet anlades, säger Ida Sylwan.
De flesta av Sveriges enskilda avlopp är markbaserade, i form av markbäddar och infiltrationsanläggningar. I begreppet ingår även anläggningar som använder s k biomoduler. En mindre andel markbaserade anläggningar kombineras med fosforfällning.
Den konkreta effekten av brister i markbaserade avloppsanläggningar kan vara att markbäddar och infiltrationsanläggningar ”sätter igen”.
Projektet med att inventera markbaserade avloppsanläggningar ska pågå till våren 2017 och finansieras av Havs- och Vattenmyndigheten.