De senaste åren har havreodlingar drabbats av kraftiga svampangrepp med höga halter av det giftiga ämnet DON som följd. Om trenden inte bryts riskerar den svenska havreproduktionen i värsta fall att slås ut helt. I ett nytt forskningsprojekt ska prognosmetoder tas fram för att ge beslutsstöd för användning av svampmedel och planeringshjälp för spannmålshandeln.
Havreodlare i framför allt Västsverige har fått uppleva att grynhavre klassats ner till foderhavre och i vissa fall tvingats sälja sina skördar som bränsle. Orsaken är angrepp av fusariumsvampar som producerar det giftiga ämnet deoxynivalenol, DON. I en betydande del av skörden är EU-gränsvärdet för DON överskridet. Även sydöstra Norge är hårt drabbat och projektet är ett samarbete mellan Lantmännen, norska Bioforsk och SLU.
Hur allvarliga angreppen blir beror på flera faktorer, en av de viktigaste är hur vädret är under blomningen när grödan är som mest mottaglig för infektioner. De prognosmodeller som ska tas fram ska kunna förutsäga tidpunkten för havrens blomning och hur kraftiga angreppen under blomningen blir. Den färdiga modellen ska göras tillgänglig för lantbrukare och spannmålshandeln via Jordbruksverket.
De svenska och norska förutsättningarna liknar varandra men skiljer sig från andra områden. Metoder utvecklade för andra delar av världen går därför inte att använda för svensknorska förhållanden. En skillnad mellan länderna är att svamppreparat med den aktiva substansen protiokonazol som är godkända för havre i Norge än så länge inte får användas i Sverige. Om preparaten blir tillåtna i Sverige kan de användas med stöd av de nya prognosmodellerna.
Projektet finansieras med 2,1 miljoner kronor genom Stiftelsen Lantbruksforskning och väntas pågå under tre år.