Ogräs är ett av de största hindren för produktivitet inom ekologisk växtodling, samtidigt som en mångfald av ogräs kan främja nyttoinsekter som pollinerare och naturliga fiender. I en studie utförd på 207 fält i norra Europa undersöktes vilka faktorer som påverkar ogräsvegetationen i ekologisk odling. Resultaten visar att artrikedomen av ogräs men inte antalet ökar ju längre fältet brukas ekologiskt vilket skulle kunna vara gynnsamt för den biologiska mångfalden och för den odlade grödan.

Inom ekologisk växtodling är bekämpningsmedel mot ogräs, så kallade herbicider, inte tillåtna. Lantbrukaren arbetar därför med en rad förbyggande åtgärder för att missgynna och försvåra för ogräset att växa. Växtföljden är en av de viktigaste åtgärderna men också att exempelvis välja motståndskraftiga grödor samt att använda såteknik och jordbearbetning som gynnar grödan i förhållande till ogräsen. Ogräs som ändå börjar växa bekämpas ofta med olika mekaniska metoder som exempelvis harvning och radhackning eller genom att använda maskiner som klipper ogräset men inte den odlade grödan.

I en studie som nyligen publicerats i dem vetenskapliga tidskriften Agriculture, Ecosystems & Environment undersöktes 207 ekologiska fält i Sverige, Danmark, Tyskland, Lettland och Finland. Fälten odlades med vårspannmål (korn, vete eller havre) och forskarna undersökte vilka arter av ogräs som växte, hur mycket och vilka faktorer som påverkade ogräsförekomsten.

Totalt fann man 197 ogräsarter på de olika gårdarna och artrikedomen ökade ju längre tid som fältet brukats ekologiskt dock utan att mängden ogräs ökade. Ogräsharvning minskade både mängden ogräs och artrikedomen av ogräs medan odling av täckgrödor ökade artrikedomen utan att öka antalet ogräs per kvadratmeter.

– Resultaten visar att diversifierade växtföljder gynnar den biologiska mångfalden av ogräs samtidigt som man undviker att enstaka ogräsarter som kvickrot eller åkertistel blir dominanta, säger Anneli Lundkvist, forskare vid institutionen för växtproduktionsekologi och en av författarna till artikeln.
Författarna spekulerar i att den ökade artrikedomen av ogräs med tiden sedan omställning till ekologisk odling kan vara gynnsamt för den biologiska mångfalden och samtidigt kan göra det svårare för enskilda ogräsarter att ta över och orsaka stora skördeförluster. En mångfald av ogräsarter kan därför vara bra både för skörd och för den omkringliggande miljön.