Resultaten mellan mjölkproducenterna varierar stort. Oavsett priset på mjölk och insatsvaror finns det de som går med vinst, de som går plus minus noll och de som förlorar pengar. Så har det varit i alla tider och så även i dag. Mjölkproducenter med bundet elpris, terminssäkrat foder och överskott i den egna grovproduktionen går bra just nu när priset på mjölk stiger och det stiger rejält, en stigning som ser ut att hålla i sig fram till sommaren åtminstone.  Men de som betalat dagspriser för elen i vinter och har för lite eget grovfoder har det tuffare.

Som en hjälp till mjölkproducenterna bjuder Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare på råd inför årets vallodlingssäsong i årets första Fältrapport. Råden kan sammanfattas i en uppmaning att vara noggrann och att man ska analysera mera.

När mineralgödselpriserna rusar i höjden är det viktigt att vara noggrann i sin vallodling. Detta för att kunna optimera både växtnäringstillförsel och skörd. Både stallgödsel och grönmassa bör analyseras, man ska inte bara följa allmänna prognoser och schablonvärden. Stallgödseln behöver analyseras för att man ska veta näringsinnehållet och då kunna räkna fram hur mycket mineralgödsling man måste komplettera med för att täcka näringsbehovet.

När det är dags för vallskörd är det viktigt att följa de vallprognoser som finns på vallprognos.se och att även göra egna analyser av näringsinnehållet i grönmassan för att kunna slå vallen vid exakt rätt tidpunkt.

– Det är viktigt att följa vallprognoserna och att även analysera grönmassan före skörd, för att få ut bästa möjliga ur sitt grovfoder och då kunna minska mängden kraftfoder, då även det är dyrt. Man sparar in pengar om man har ett bra grovfoder. Skörd vid rätt tidpunkt är också viktigt. Det är viktigt att vårda det man har, säger Andreas Svensson på Hushållningssällskapet Jönköping.

Minska på mineralgödslingen vid rätt tillfälle
Om man ska dra ner på mängden mineralgödsel är det viktigt att göra det på rätt sätt och det är i allmänhet inte inför förstaskörden, då man istället ska satsa fullt ut. Det är förstaskörden som har störst potential både när det gäller skördemängd och kvalitet.

– Har man behov av mycket grovfoder och högt protein går det inte att snålgödsla. Även om mineralgödseln är dyr, blir det dyrare att täcka energi- och proteinbehovet med mer kraftfoder likaså att sänka sin mjölkavkastning, säger Katarina Berlin Thorell på Hushållningssällskapet Sjuhärad i Länghem.

Torråret 2018 påverkar fortfarande
Det händer mycket i vallodlingen i Sverige. Torråret 2018 påverkar fortfarande beslut och planering, exempelvis har odlingen av den torktåliga rörsvingeln ökat.

– Sedan torråret 2018 har vi sett mer torktåliga arter och arter med högre proteininnehåll. Man delar upp vallarna efter odlingsplats, så att man har rent gräs, som hybridrajgräs, på fält som är mer vattenhållande samt lusern och andra baljväxter på torrare fält, säger Stefan Uddin på Hushållningssällskapet Gotland.

Allt fler använder sig av system med fler skördar. I södra Sverige ökar man från tre till fyra eller från fyra till fem skördar, och i norra Sverige ökar man i vissa fall från två till tre skördar. Den ökade intensiteten gör att man får ett grovfoder med högre proteininnehåll vilket gör att man kan minska på det dyra kraftfodret.

Man ser även allt mer inslag av precisionsodling i vallen, med användning av kvävesensor vid förstaskörden för en anpassad gödsling till andraskörden. Även styrfiler för styrd tilldelning efter lerhalt och markkartor används i vallodlingen.

Läs hela Fältrapporten här:  https://hushallningssallskapet.se/faltrapporten-nummer-1-2022/