Utsläpp av metan från mjölkkor kan minska genom att öka skördefrekvensen från två till tre skördar per säsong och att använda timotej istället för engelskt rajgräs eller rödklöver. Det framgår av en ny doktorsavhandling från Norges miljö- och biovetenskapliga universitet i Ås.

Hur olika strategier i ensilageproduktionen kan bidra till minskade utsläpp av metan från idisslare, undersöks i avhandlingen. En hållbar strategi för lantbrukare i norra och västra Europa samt Nordamerika för att minska metanutsläppen kan vara en ökad skördefrekvens och att använda ensilage från timotej istället för engelskt rajgräs eller rödklöver i foderstaten, slår avhandlingen fast.

Strategier för att minska metanutsläpp
Det norska lantbruket har förbundit sig att minska utsläppen motsvarande 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 2021 och 2030. Ökad foderkvalitet är en av huvudstrategierna för att nå målet.

Syftet med studien var att utveckla strategier för att minska metanutsläpp från idisslare. Det allt varmare klimatet ökar intresset för att ersätta en del av den mest odlade arten timotej med rajgräs som gör det möjligt att ta fler vallskördar.

Det har tidigare varit i stort sett okänt hur metanproduktionen påverkas av faktorer som ensilagets kemiska sammansättning, olika vallarter, skördefrekvens, förtorkning, jäsning och användning av blandat ensilage från olika skördar.

Vallarter och skördefrekvens påverkar metanutsläppen
I studien undersöktes vallarterna timotej, engelskt rajgräs och rödklöver var för sig. Detta eftersom de flesta tidigare studier har undersökt en blandning av arter i ensilage, vilket gjort det omöjligt att se effekter av olika arter. En jämförelse gjordes också av hur två respektive tre vallskördar per säsong påverkade torrsubstansintag (DMI, Dry Matter Intake), mjölkproduktion samt metanproduktion hos lakterande mjölkkor. Undersökningen gjordes i fält kompletterat med mätning av metan i labbmiljö

Mer intensiv produktion kan ge ökad klimatpåverkan i andra delar av produktionskedjan
Även om studien visar på minskade metanutsläpp vid en ökad skördefrekvens är det möjligt att den intensivare produktionen med ökad användningen av exempelvis gödselmedel, diesel och plast kan leda till ökade utsläpp av koldioxid och lustgas som överskuggar minskningarna av metan, påpekar författaren.

Författaren hoppas att resultaten i studien ska komma till nytta i lantbruksrådgivningen. Resultaten har även inkluderats i de reviderade versionen av det norska Landbrukets Klimaplan som är en överenskommelse mellan norska regeringen och lantbruksorganisationerna Norges Bondelag och Norsk Bonde- og Småbrukarlag för att minska utsläppen av växthusgaser och öka upptaget av kol i jordbruket under perioden 2021-2030. Här är studien presenterad av Teresia Borgman på Greppa Näringen.