Den ekonomiska och sociala hållbarheten på mjölkgårdar sjönk av att öka vallarealen på bekostnad av andra grödor. Men den ekologiska hållbarheten kan ha ökat. Det framkommer i en ny studie av 902 svenska mjölkgårdar.

Att odla mer vall på bekostnad av ettåriga grödor har som bekant fördelar för både miljön och klimatet. Det finns därför en mer eller mindre outtalad önskan att odla mera vall. Men vallen måste förstås ha en användning. En grupp forskare har undersökt hur ökad andel vall på svenska mjölkgårdar påverkar gårdens lönsamhet och andra faktorer. Här är deras arbete redovisat av Markus Hoffmann på Greppa Näringen.

EU:s lantbrukare lämnar detaljerade uppgifter som sina lantbruksföretag i det så kallade FADN, Farm Accounting Data Network, som i Sverige sköts av Jordbruksverket. Forskare har gjort en analys av de uppgifter som lämnat av 902 mjölkgårdar under 19 år. Gårdarna hade i medeltal 104 hektar åkermark, lantbrukaren var i medeltal 54 år och fick 190 000 kronor per år från CAP.

Mer vall gav mindre lön
Två olika statistiska modeller visar att en procents ökning i vallareal i medeltal minskade gårdens nettoinkomst med fyra respektive fem procent. Samtidigt minskade gårdens kostnader för inköpt gödsel med 0,5 och 0,6 procent. Mer i detalj minskade nettoinkomsten med cirka 150 till 200 kronor per djurenhet och år. Mjölkavkastningen sjönk något med en mer vallbaserad foderstat och den lägre intäkten kompenserades inte av lägre kostnader för inköpt koncentrat. Gödselkostnaden minskade med tre till fyra kronor per hektar. Mer vallodling betyder mer gräs att ta hand om och därför ökade antalet arbetade timmar med 0,17 till 0,4 timmar per djurenhet. Det ökade antal arbetstimmar utfördes inte av anställd arbetskraft utan av lantbrukarfamiljen själv. Det beskriver forskarna som att den sociala hållbarheten minskar.

Forskarna beskriver sin studie som unik genom att den inte bara redovisar resultaten som genomsnitt utan de har även analyserat distributionen av utfall. Och för vissa parametrar är det stor spridning mellan gårdar i hur ökad vallareal påverkar.

Analysen som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal och Agricultural Economics är en analys av de uppgifter som mjölkföretagare lämnat. I verkligheten finns fler saker som påverkar. Men tillkommande saker bör inte påverka slutsatserna så mycket att de inte stämmer och forskarna har gjort känslighetsanalyser med flera olika metoder.