Resistens hos åkerven mot Hussar hittades första gången i Sverige år 2010 och resistens mot Broadway konstaterades år 2017.  Resistens mot Atlantis, Cossack och Attribut konstaterades år 2020. År 2022 hittades även resistent åkerven emot Conviso One. 

Åkerven är ett gräsogräs som kan ge stora skördeförluster i höstsådda grödor, framförallt höstvete, om det inte kontrolleras. Det är mycket konkurrenskraftigt och växer sig högre än grödan. Åkerven har också en stor fröproduktion med ca 600 frön per planta. Bäst trivs åkerven på lätta mineraljordar men kan även förekomma på andra jordarter.
Åkerven gror till största delen på hösten, fröet är litet och behöver ligga nära eller på markytan för att gro. Frön som ligger djupare än 1 cm har svårt att komma upp. Mogna frön från åkerven uppvisar vanligen en svag groningsvila på hösten. Fröna överlever 1–5 år i marken och groningsdugligheten minskar med stigande ålder. Medellivslängden på fröerna är 1–2 år, men i enstaka fall har frön överlevt i mer än 7 år. Många olika faktorer påverkar frönas förmåga att gro, såväl temperaturen som ljusförhållanden, jordens näringsinnehåll och pH värde, där högre pH anses missgynna groningen.
Uppförökningen av åkerven gynnas av en ensidig växtföljd med höstsådda grödor i kombination med reducerad jordbearbetning. Vid ensidig användning av ogräsmedel med samma aktiva substanser kan det i förlängningen leda till problem med resistens.

Misstänkt svaga behandlingseffekter föranledde att prover samlades in från sex fält i Östergötland under sommaren 2024. Provernas skickades till laboratoriet Agris 42 i Tyskland och testades med produkterna Agil, Atlantis OD, Attribut, Avoxa, Axial, Broadway, Event Super, Hussar plus, Select plus, och Avoxa Maxx. Produkten Avoxa Maxx säljs inte på den svenska marknaden ännu.

Den röda färgen i tabell 1 anger att effekten av produkten är under 50% vilket räknas som resistent. Den orangea färgen betyder minskad effekt (50–69%) Den gula färgen betyder också en minskad effekt mellan 70–89%. Den ljusgröna färgen anger en god effekt mellan 90–95% och den gröna färgen anger en effekt på över 95%.

Tabell 1 visar att det förekommer resistens (rött) mot produkter i HRAC grupp2. Sådan resistens förekommer och är känd sedan tidigare.

Under HRAC grupp 1 finns nedsatt effekt för både Agil och Event super. Båda dessa produkter ingår i HRAC-grupp 1, ACCas-hämmare. En effekt på 62,5 %-80 % anses inte vara resistens men visar ändå på att effekten har avtagit. Det är samma två prover som uppvisar nedsatt effekt för dessa två preparat.

De produkter som innehåller substanser ur båda grupperna HRAC 1+2 gav i dessa fall full effekt.

Även produkterna Select Plus och Axial, som hör till HRAC grupp 1 ACC-ashämmare, gav full effekt på de inskickade proverna.¨

Hur undviker man att resistens uppstår och förvärras?
Förebyggande åtgärder med en varierad växtföljd med både höst- och vårsådda grödor alternativt fleråriga grödor som vall är bästa sättet att undvika stora problem.

I fält med höstsädesdominerad växtföljd där resistens inte förekommer är det viktigt att variera produkter med olika verkningsmekanismer.

Eftersom det är resistens mot HRAC grupp 2 (ALS hämmare) som är mest frekvent konstaterad är ensidig användning av preparat ur denna grupp ett dåligt val för fält med åkervensförekomst.
Produkter med den aktiva substansen prosulfokarb (Boxer, Roxy, Linati och Pro-Opti) eller flufenacet (Cadou) är viktiga att använda på hösten i bekämpning av åkerven. De tillhör en egen grupp av verkningsmekanismer och en lyckad höstbehandling behöver ofta ingen uppföljande vårbehandling. Det är dock mycket viktigt att kontrollera förekomsten av åkerven på våren och bara behandla om behov finns.

Uteblir höstbehandlingen av någon anledning är det viktigt att vara ute tidigt på våren och titta och bestämma om åkerven finns samt behov av tidig bekämpning.

Vid bekämpning på våren är det viktigt att inte enbart använda växtskyddsmedel ur samma resistensgrupp varje år. För att inte bygga upp resistens hos sin åkervenspopulation behöver man växla mellan produkter som innehåller olika verkningsmekanismer.

Till exempel är det bra att använda Axial ur HRAC-grupp 1 vissa år och Broadway ur HRAC grupp 2 vissa år. Att i möjligaste mån byta grupp varje år är en långsiktig strategi.

Genom att kombinera verkningsmekanismer som till exempel i Avoxa (den innehåller pinoxaden i HRAC grupp 1 och pyroxsulam i HRAC grupp 2) tar det längre tid för resistens att bildas men nackdelen är att det också blir svårare att upptäcka om den ena substansen inte längre fungerar.

Vid odling av raps i växtföljden bekämpas spillsäd och andra gräsogräs med gräsherbicider som till exempel Agil, Select Plus, Focus ultra med flera. Alla dessa gräsherbicider tillhör HRAC grupp 1. Erfarenheten säger att det tar längre tid att bilda resistens mot Select Plus (kletodim) än mot de andra produkterna.

Råd till resistensdrabbade fält
Skall höstsäd odlas på fälten framöver är en höstbehandling där prosulfokarb (Boxer, Roxy, Linati och Pro-Opti) eller flufenacet (Cadou) ingår, en viktig insats för att bekämpa åkerven. Om en uppföljande behandling på våren behövs ska den ske med preparat ur HRAC grupp 1 anpassade för grödan. Om förekomsten är hög skall absolut andra åtgärder som mer vårgrödor eller vall i växtföljden också övervägas för att över tid minska ogrästrycket.

Att tänka på i sammanhanget är att Avoxa innehåller pinoxaden och pyroxsulam. Broadway innehåller också pyroxsulam. Det innebär att om dåliga effekter på åkerven upplevs vid användning av Broadway är det troligt att pyroxsulamdelen i Avoxa också ger dålig effekt. Då är det pinoxadendelen i Avoxa som gör jobbet. I ett sådant fall är användning av Axial i effektiv dos att föredra. Axial innehåller endast pinoxaden.

Risken för uppförökning och resistensproblematik för åkerven ökar avsevärt om höstsäd sås tidigt och endast en vårbehandling görs. Stora åkervensplantor är svårare att bekämpa och mer benägna att utveckla resistens. Att hålla ett lågt ogrästryck på fälten är en viktig förebyggande åtgärd.