När Riksbanken höjde räntan den 1 juli i år avicerades ytterligare två höjningar under året. Riksbanken verkade mycket tydlgit på den punkten och mot den bakgrunden är det rimligt att tro att så sker. Eftersom Riksbanken arbetar självständigt i dag utan inblandning av politiker står deras beslut sig oavsett vilka partier som regerar i Sverige efter höstens val, dock kan utgången av valet påverka svensk ekomomi på ett sätt så Riksbanken vidtar andra åtgärder än de man slagit in på. Bakgrunden till räntesänkningen är att svensk ekonomi utvecklat sig på ett bra sätt och att man vill minska hushållens ökade upplånging och minskak risken för inflation. Att kronan stärkts mot euron är även det en bidragande orsak till att räntan höjts, säger man. Detta senare argumentet är dock ologiskt eftersom vi tidigare har höjt räntan för att stärka kronan.
Det som talar emot framtida räntehöjningar i Sverige är att räntan hela tiden går ner i vår omvärld och anlaytiker tror att detta fortsätter.
Vad gäller kronans kurs mot euron verkar denna ha planat ut strax över 9:40 kronor och troligtvis rör den sig inte mycket före valet.
Läs allt vi skrivit om räntan under året här.