Förlusterna av markens kol och kväve i samband med skogsbränder är mycket större än vad man hittills har känt till. Det visar en omfattande forskningsstudie som nu har sammanställt brandexperiment världen över.

Inte bara vegetationen går förlorad vid skogsbränder. När skogen brinner drabbas även marken, genom förluster av både kol och näringsämnen. Dessa näringsförluster kan i sin tur påverka ekosystemets efterföljande tillväxt och kollagring negativt.

Nu har forskare i en stor, internationell studie undersökt dessa effekter av skogsbränder genom att göra en global sammanställning av brandexperiment. Det handlar både om experiment där man har skyddat vegetation från bränder och, omvänt, där man har bränt ofta. En del av experimenten har så lång historia som 65 år. Sammanställningen omfattar såväl lövskog och barrskog som savannernas öppnare landskap.

– Studien visar att förlusterna av både kol och kväve i marken i stora delar av världens ekosystem är mycket större än vad vi tidigare trott, säger Anders Ahlström, naturgeograf vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

En förvånansvärd upptäckt i studien var dessutom att förlusterna av kol och kväve inte avtar med tiden. Även efter 65 år av upprepade bränder så har förlusterna enligt studien inte avtagit, menar Anders Ahlström.

– Det ser inte ut som om bränder leder till någon nytillväxt av vegetation som kompenserar för förlusterna av markkol, som det kanske har antagits tidigare, säger han.

Anders Ahlström och hans lundakollega Lars Nieradzik har deltagit i arbetet med den internationella sammanställningen. De konstaterar att studien ger värdefulla insikter i hur bränder påverkar såväl vegetation som lagring av kol och näringsämnen i marken. Sådan kunskap är viktig exempelvis när man ska försöka förutspå hur klimatförändringar på olika sätt kan komma att påverka naturen i framtiden.

– Ja, det är intressant eftersom det befaras att klimatförändringar och extrema väderhändelser kan öka mängden bränder. Då är det viktigt att kunna räkna på effekterna av dessa näringsförluster i marken, säger Anders Ahlström och menar att framtida utsläppsbudgetar för olika klimatmål kanske behöver justeras.

Dessutom är det av intresse för forskarna att försöka få reda på om näringsförlusterna efter brand har en egen återverkan på själva klimatet, det vill säga om näringsförlusterna eventuellt förstärker eller lindrar klimatförändringarna. I klimatsammanhang uppstår ofta den här typen av invecklade återkopplingar där olika faktorer påverkar varandra i ett slags spiraleffekt.

I den aktuella studien ingår modelleringsarbete med hjälp av en datormodell utvecklad av naturgeografer vid Lunds universitet. Enligt Anders Ahlström är det kombinationen av de långa brandexperimenten och datormodellutvecklingen som har gjort studien möjlig.