För bästa kväveeffektivitet och därmed bästa ekonomi bör kvävegödslingen till höstvete delas på minst två, helst tre gödslingstillfällen. Det anser man på Yara.
De säger att inte dela kvävegivan är förenat med flera risker. Dels ger för mycket kväve tidigt en ökad risk för liggsäd eftersom tidigt kväve ger långt strå, och dels kan delar av kvävet gå förlorat, främst genom denitrifikation, under nederbördsrika förhållanden. Genom att dela och anpassa givan efter det verkliga behovet, kan kväveeffektiviteten ökas väsentligt och den totala givan optimeras.
Inte förrän längre fram under säsongen kan man bilda sig en uppfattning om lämplig total kvävenivå. Därför ska man lägga en huvudgiva som är i underkant av det förväntade behovet och planera för en komplettering efter stadium 37–39, när man vet mer om säsongens villkor och vilken skördenivå som kan förväntas.
Enligt Yara är lämpliga produkter till huvudgivan Axan eller en YaraMila-produkt och till kompletteringen Axan eller Kalksalpeter.
Samma strategi gäller för maltkorn säger man på Yara.
Inför sådden av maltkorn bör kvävestrategin tänkas över. Om tidig sådd är möjlig rekommenderas att minst två tredjedelar av kvävegivan tillförs genom radmyllning med en YaraMila-produkt. En delning av kvävegivan ger möjlighet att anpassa det totala kvävebehovet efter hur grödan utvecklas.
Även i år mäter Yara kväveupptaget i kvävegödslingsförsök på olika platser i landet. Syftet med mätningarna är att ge en bild av hur året påverkar markens egen mineralisering samt att visa om det kväve som tillförts kunnat tas upp av grödan. Yara N-Prognos blir alltså ett stöd vid bedömning av kompletteringsbehovet och visar hur man kan ta hänsyn till årsmånsvariationen.
I Sydsverige har våren kommit längst. Försöken är gödslade och vetet har börjat växa. Därför görs de första mätningarna i Skåne redan denna vecka och redovisas nästa vecka.