Att plasmabehandla flytgödsel och rötrest gav kraftigt minskad ammoniakavgång samtidigt som kväveinnehållet i flytgödseln och skörden ökade. Det visas i nya brittiska försök i höstveteodling som här redovisas av Markus Hoffmann på Greppa Näringen. Men metoden kräver mycket ström.

Sedan några år tillbaka förädlas flytgödsel med plasmametodik både i försök och på gårdar. Metoden har även provats på gårdar i Sverige. Med stark elektrisk ström skapas en ljusbåge där luftens kväve- och syrgasmolekyler fås att dela på sig och bilda kväveoxid. Den leds sedan ner i gödseln eller rötresten där kväveoxiden bildar nitrat och ammoniumnitrat. Samtidigt sänks pH-värdet. Det finns flera nyttor i form av att ammoniakavgången blir lägre, kvävehalten högre i gödseln samt mer tillgänglig vilket kan minska behovet av inköpt mineralgödsel.

I Nottinghamshire
Forskarna jämförde obehandlad och behandlad rötrest, nöt- och grisflytgödsel på sju försöksplatser. De tre plus tre organiska gödselmedlen spreds på våren till höstvete i Nottinghamshire under fyra år i rad. Målet var att tillföra samma mängd kväve med de olika gödselslagen. I försöket ingick också ogödslade försöksrutor och rutor med bara mineralgödsel. Ammoniakavgången från spridningen mättes under sju dagar med en vindtunnel över varje försöksruta.

Mer och andra kväveformer
I den plasmabehandlade gödseln var den totala kvävehalten högre och även fördelningen av de olika kväveformerna annorlunda. I det behandlade materialen var andelen ammoniumkväve i medeltal 46 procent, nitrat 35 procent och nitrit 19 procent. I den obehandlade var andelen ammoniumkväve 99 till 100 procent. Samtidigt sjönk pH från i medeltal 7,3 till 5,1. Det blev liknande effekt som att surgöra gödseln med en stark syra.

Mindre ammoniakläckage
Ammoniakavgången var betydligt lägre från de plasmabehandlade gödselmedlen. Spännvidden var stor från att det förlorades 2,24 kg kväve i form av ammoniak per hektar från spridning av behandlad nötflytgödsel till över 100 kg per hektar från obehandlad rötrest. Det är känt att ammoniakavgången kan vara stort vid spridning av rötrest. Förlusten av ammoniak var lika låg för den plasmabehandlade gödseln som från försöksrutorna som inte fick organisk gödsel utan bara mineralgödsel i form av 100 kg ammoniumnitrat per hektar. Sammantaget över åren och gödselslagen var ammoniakavgången 28 till 83 procent lägre från plasmabehandlad gödsel.

Ökad skörd
Gödsling med plasmabehandlad nötflytgödsel ökade skörden av höstvete med 3,4 ton per hektar jämfört med 2,4 ton för obehandlad nötflytgödsel och båda jämfördes med försöksrutan som var helt ogödslad.

Det finns gödselplasmamaskiner att köpa på marknaden men en sak att tänka på är behovet av ström. Ett riktvärde för hur mycket energi som går åt är 110-150 kWh per ton rötrest, 82,5 kWh per ton nötflyt och 50 kWh per ton grisflytgödsel. En stor fördel har den lantbrukare som tillverkar egen el på gården eller om det går att förlägga plasmabehandling till timmar med lågt elpris.