Plogen ska inte kastas i sjön
I en brittisk jämförelse mellan plöjning, minimerad bearbetning och direktsådd gav plöjning stabilast avkastning. Men efter några år där plöjning avkastade bäst blev skörden större med direktsådd än med plöjning.
Det förändrade klimatet beräknas ha minskat skördarna med 0,3 till 5 miljoner ton globalt. Om en växande befolkning ska försörjas samtidigt som vädret blir mer oförutsägbart krävs investeringar i förbättrad markhälsa. En grupp forskare i Storbritannien konstruerade ett fältförsök för att bättre förstå sambandet mellan varierande väder, avkastning och jordbearbetningsstrategi. Här presenterad av Markus Hoffmann på Greppa Näringen.
Tre strategier att bruka jorden
Försöket utfördes på en lerjord och i odlingsrutor med måtten 33×90 meter jämfördes vanlig plöjning, minimerad jordbearbetning och direktsådd. Försöket pågick från år 2010 till år 2020 och odlingen växlade mellan de fyra grödorna höstvete, höstkorn, vårvete och höstraps. Under de tio åren användes närmare tio olika jordbearbetningsmaskiner för att så eller bearbeta inför de olika grödorna. Kväve tillfördes enligt rekommendation. Temperatur och nederbörd mättes noggrant. Under de tio åren visade vädret stor variation med både torra och blöta år. Som minst regnade det 600 millimeter, det var året 2011, och som mest nära 1 200 millimeter år 2012. Det fanns en statiskt säkerställd trend med ökande maxtemperaturer.
Plöjning bäst första åren
Sett över hela tioårsperioden skapade plöjning stabilast skördar, alltså minst varierande. Ett annat viktigt resultat var att de första fyra åren gav plöjning den största skörden. Därefter ökade skörden för direktsådd till att bli lika eller större än där plöjning gjorts. Det påminner om andra studier och forskarna menar att det kan bero på gradvis förbättrad markhälsa i takt med att utebliven plöjning förbättrat jordstrukturen. Mot slutet av den tioåriga försöksperioden var det dock inte lika tydligt längre att direktsådd gav större skörd. Forskarna spekulerar i om det kan bero på att marken packats med åren på grund av utebliven luckring med plöjning.
Vad ska lantbrukaren göra?
Forskarna skriver att det är svårt att förorda ett enskilt bearbetningssystem som ger bäst skördestabilitet eftersom det beror på vilken gröda som odlas och de platsgivna förutsättningarna med jordart och nederbörd. I just detta försök gav plöjning minst skördevariation. Men de refererar även till en studie av en annan forskare som visar att plöjning gav störst variation i skörd vid jämförelse. Ett annat sätt att se på saken är att med tanke på trenden med ökande maxtemperaturer är direktsådd den metod som hushåller bäst med den nederbörd som kommit, vilket bekräftas i andra studier.
Klicka här för att komma till den kompletta studien.

