Priset på den mest attraktiva åkermarken i Sverige minskade med 20-25 procent i fjol. Det uppger fastighetsbyrån Areal. Minskar inte räntan enligt prognos kan det bli många lantbrukskonkurser framöver.

I en artikel i Dagens Industri i dag anges att under år 2022 trotsade åkermarken fastighetsmarknaden och steg marginellt när övriga fastigheter föll i pris. Men nu har således bubblan för åkermarkspriset spruckit enligt Areal.
Det är svårt att få verklig statistik för åkermarkspriser då det skiljer sig stort över Sverige och även mellan regioner.
Det sker inte heller så många affärer, utanför generationsskiften inom familjerna, så att statistiken blir lika bra som för exempelvis villor.
Men ett är säkert enligt Areal, priset har vänt neråt och det kan även fortsätta så.
Att räntan stigit är en av orsakerna till att prisbilden faller.
Enligt Areal råder det stiltje på marknaden för åkermark. Säljarna avvaktar och köparna lyser med sin frånvaro.
När åkermark säljs i Sverige utanför familjen är det ofta befintliga lantbrukare, inte sällan en granne som köper. Under en lång period med låg ränta har priserna stigit markant.
År 2023 blev ett tufft år för många växtodlare. Skörden blev mindre än normalt och kostnaden för insatsvaror som bränsle och gödsel var på en hög nivå.
Nu har visserligen priset på bränsle och gödsel fallit markant, men likviditeten är ansträngd på många gårdar och därmed är möjligheten att köpa till grannens mark när den blir till salu begränsad.
Enligt artikeln i Dagens Industri har skuldsättningen bland svenska lantbrukare som kollektiv fördubblats från år 2008 till i dag. Samtidigt är vinsterna ungefär de samma. Det medför att lantbruket är mycket känsligt för räntorna som stigit markant.

Säljare i dag, enligt fastighetsbyrån Areal, är dödsbon eller där inte generationsskifte kunnat genomföras, samt lantbrukare som tvingas sälja för att undvika personlig konkurs. De tror att om inte räntorna faller enligt prognos under året så kommer lantbrukskonkurserna att öka markant.