Svenska köttproducenter är hårt pressade efter sommarens torka. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) vädjar nu till konsumenterna att köpa svenskt kött – trots en förväntad prisökning på 6-9 procent.

– Krisen har slagit hårt och kommer slå ännu hårdare under hösten. Spannmålspriserna rusar och slår stenhårt mot en bransch som har små vinstmarginaler, säger Åsa Odell, ordförande i LRF Kött.
Enligt nya siffror från LRF ökar merkostnaderna för köttproducenterna med sex till nio procent. För att täcka upp för böndernas merkostnad anser LRF att priserna på kött måste öka. En 200 grams kotlett skulle i så fall öka 1,50 kronor i pris medan en biff blir 3,50 kronor dyrare och priset på en lammytterfilé ökar med 5,50 kronor.

LRF har gjort en riksomfattande foderundersökning och den rapporten visar på en stor foderbrist i vinter.

Mer än hälften av spannmålsskörden har torkat bort i sommar för 50 procent av de svenska bönderna. Och var tredje djurhållare funderar nu på att minska antalet djur på grund av grovfoderbrist. Det visar en enkät från LRF som har besvarats av drygt 4 000 bönder. 

– Det här bekräftar att 2018 blir ett extremt svagt skördeår. Vill vi ha svensk mat även i framtiden så måste konsumenterna och hela livsmedelskedjan hjälpas åt. Läget är allvarligt, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF. 

Nötkreatur, får och lamm samt hästar är beroende av både grovfoder och spannmål som föda, medan grisar och fjäderfä äter spannmålsbaserat foder. LRFs enkätundersökning, som skickades ut till hela landet, visar att endast en av tio bönder (9%) bedömer att skördenivån för spannmål ligger över 75 procent av normalskörd. Drygt fyra av tio bönder uppger sig ha stor brist på grovfoder inför hösten. Även om höstregn medför en bra tredje vallskörd så uppger nästan var fjärde djuruppfödare att de får svårt att komma upp till mer än 50 procent av sitt grovfoderbehov. Även lantbrukare utan djur har drabbats hårt. 48 procent uppger att de fått en spannmålsskörd som är lägre än 50 procent av normalskörd.

– Det finns en påtaglig risk att vi kan förlora många företag i en av våra viktigaste näringar. Svensk djuromsorg är bäst inom EU och har lägst antibiotikaförbrukning. Företagarna inom det gröna näringslivet skapar förutsättningar för jobb på landsbygden och förser städerna med mat. Naturvårdsverket har fastslagit att vi behöver fler betande djur för att nå upp till miljömålen om biologisk mångfald. Konsekvenserna av torkan är alltså i högsta grad ett klimat-, konsument- och samhällsproblem. Om vi vill bibehålla dessa viktiga värden behöver vi göra gemensam sak i det här

besvärliga läget, säger Palle Borgström.

Det handlar om slakteriernas pris till bonden, dagligvaruhandelns prissättning i butik, att restaurangbranschen ökar sina inköp av svenska råvaror, att upphandlare inom offentlig verksamhet byter import mot svensk mat och att konsumentens betalningsvilja i nuvarande krisläge ökar ytterligare för att köpa svenskt.

LRF analyserar nu siffrorna närmare, men redan står det klart att det finns tre avgörande åtgärder för att klara den extrema situationen:

• Höja marknadspriserna snabbt. Bonden behöver få bättre betalt för produkterna. Görs det så undviks utslaktningar och framtidstron stärks.
• Lantbruksbranschen måste jobba vidare med olika lösningar på grovfoderbristen och den låga inhemska spannmålsskörden behöver kompletteras med import. Annars blir foderprisutvecklingen ohållbar och äventyrar ekonomin för stora delar av svenskt jordbruk.
• Snabb hantering av utbetalningarna för 2018 och 2019 års krisstöd.De utlovade 1,2 miljarderna i extra nationellt krisstöd måste betalas ut skyndsamt.

Enkäten gjordes 20 augusti-3 september och 4 250 bönder svarade. Lantbrukare med växtodling utgjorde 1420 stycken av de svarande, följt av nötkött 740, mjölk 420, får- och lamm 300, häst 200, gris 100, trädgård 60 och fjäderfä 30 stycken. Resterande svar kom från företag med blandad inriktning.