Svenskt jordbruk är världsledande när det gäller miljö, klimat, smittskydd och djurvälfärd och har förutsättningar att ta täten i en global omställning till en mer hållbar produktion. Men företagen har svårt att omsätta detta till konkurrensfördelar trots att man kan se att det finns en ökad efterfrågan på hållbart producerade livsmedel. För att lyckas krävs mer satsningar på produktutveckling, varumärkesbyggnad och marknadsföring som gör att företagen kan ta ut ett högre pris på marknaden, det visar Jordbruksverkets årliga uppföljning av livsmedelskedjan.

Livsmedelsstrategin som antogs av Riksdagen år 2017 har målet att öka produktionen av livsmedel i Sverige. Den årliga uppföljningen av utvecklingen i livsmedelskedjan visar att lönsamheten försämrades mellan åren 2011-2018 i alla led. I primärproduktionen, där jordbruk, fiske och trädgårdsproduktionen ingår, är lönsamheten särskilt svag och jordbruksföretagen drabbades dessutom av den svåra torkan sommaren 2018.

Att torkan inte slog hårdare mot jordbruksföretagen visar att det finns en stor kreativitet och anpassningsförmåga. Det är bra att många företag har flera ben att stå på och kan balansera risker genom en diversifierad verksamhet. Men samtidigt får inte lönsamheten i jordbruksproduktionen bli så låg att företagen väljer att använda mark och maskiner till helt andra saker än livsmedelsproduktion. Då försvinner förutsättningarna för en långsiktig tillväxt i livsmedelskedjan.

Ökade volymer istället för ökade värden
För att främja tillväxten krävs ökade satsningar på kunskap och kompetens samt mer forskning som kan bidra till att innovationskraften i livsmedelskedjan ökar. Jordbruksföretagen släpar efter när det gäller innovationer, vilket hämmar såväl tillväxten i produktivitet som utvecklingen av nya produkter. Rapporten visar att företagen i livsmedelskedjan har svårt att utveckla produktegenskaper som det finns en hög betalningsvilja för på marknaden. Detta gör att förädlingsgraden stagnerar och den tillväxt som sker åstadkoms genom ökade volymer snarare än genom ökade produktvärden.

– Att förädlingsgraden inte ökar över tid är bekymmersamt eftersom många företag riskerar att fastna i ett produktsegment där priskonkurrensen är hård, säger Camilla Burman som arbetar med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Svenska producenter, framförallt i primärledet där jordbruk och fiske ingår, har svårt att möta priskonkurrens från länder som har ett lägre kostnadsläge och ofta betydligt lägre standarder vad gäller miljöpåverkan, klimatutsläpp och djurskydd än Sverige.