Majs är just nu den svaga länken på den globala spannmålsmarknaden, medan vetelagren ligger på en betydligt mer komfortabel nivå. Den strama majsbalansen kan ändå ge stöd åt vetepriset eftersom grödorna till stor del kan ersätta varandra i foder.

I USDA:s senaste Wasde-rapport, som publicerades den 11 september, syns en tydlig skillnad mellan vete- och majsmarknaden. Ett centralt mått är globala lager i förhållande till förbrukning, så kallad stocks to use. Ju mindre andel, desto mindre buffert finns om skörden skulle drabbas av exempelvis torka, krig eller andra störningar.
För vete beräknas de globala lagren motsvara 33,4 procent av förbrukningen under 2026/27. Det är klart över det historiska genomsnittet på 30,8 procent. USDA har samtidigt höjt prognosen för den globala veteproduktionen med 3,5 miljoner ton till 1 103 miljoner ton, bland annat efter uppjusterade skördeprognoser för Australien, Kanada och Ukraina.

Mindre majs
För majs är situationen betydligt stramare. Globala lager beräknas motsvara 20,6 procent av förbrukningen under 2026/27, vilket är klart under genomsnittet på 24,2 procent och den lägsta nivån sedan år 2012. De globala majslagren har samtidigt skrivits ned med 2,6 miljoner ton till 272,1 miljoner ton.
I USA har majsproduktionen sänkts med 5,4 miljoner ton till 401,3 miljoner ton efter en nedjustering av skördeutbytet. Även utanför USA finns problem. Torka och brist på regn har påverkat majsproduktionen i Indien och en långvarig torrperiod har orsakat omfattande skördeförluster i Kenya samt i EU.
Trots skillnaderna mellan grödorna påverkar marknaderna varandra. Vete och majs kan i stor utsträckning ersätta varandra i foderblandningar. Om den strama majsbalansen driver upp majspriset ökar därför efterfrågan på vete som alternativ.
USDA bedömer även att större amerikanska vetepriser delvis stöds av stigande majspriser. Ett fortsatt stramt majsmarknadsläge kan därmed sätta ett golv under vetepriset, trots att det finns gott om vete i världen.
Samtidigt är det inte enbart lagersituationen som styr spannmålspriserna. Enligt Agrocura påverkas marknaden just nu kraftigt av krigen i Mellanöstern och kring Svarta havet. Mellanöstern är central för energimarknaden och Svarta havet har stor betydelse för spannmålsexporten från några av världens största exportländer. Dessa geopolitiska faktorer kan därför få större betydelse för prisutvecklingen än mindre förändringar i globala lager.