I veckan publicerade Bixia sin långtidsprognos för elprisutvecklingen i Norden som sträcker sig fram till år 2030. I prognosen räknar Bixias analytiker med att elpriserna kommer att sjunka något fram till år 2021, för att därefter stiga upp till 41,5 euro per megawattimme år 2025 och 45 euro år 2030. Fram till 2026 har vi i Norden en positiv energibalans, vilket bland annat beror på mer förnybart. Därefter räknar elbolaget med en negativ energibalans till följd av att elexporten ökar och elanvändningen stiger.  

Jämfört med den senaste långtidsprognosen, som publicerades i november förra året, är energibalansen starkare främst beroende på att utbyggnaden av vindkraft ökar i snabbare takt. Samtidigt är det finska kärnkraftverket Olkilouto 3 framskjuten, vilket gör att energibalansen stärks senare än beräknat.

–  Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar vi med en ökning på cirka 32 TWh från dagens nivåer.  Utan den kraftiga tillväxten av förnybart i kombination med energieffektiviseringar skulle priset på el bli mycket högre, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia.

Klimatmål, politiska styrmedel, naturtillgångar och ekonomi
I strävan efter att nå globala, europeiska och nationella klimat- och miljömål växer produktionen av förnybar el kraftfullt.  De energi- och klimatpolitiska målen påverkar både teknik- och prisutvecklingen. Varje land försöker hitta styrmedel för att kunna uppnå målen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

–  Länderna i Europa har olika förutsättningar när det gäller både naturtillgångar och ekonomi. Fortfarande utgör el från fossila bränslen en stor del av världens och Europas energiproduktion. Vi här i Norden, med mycket vattenkraft, har redan nått EU:s 2020-mål och siktet är nu inställt på målet 2030. Ska vi tillsammans med övriga Europa lyckas nå våra klimatmål behövs en ökad elförbindelse till grannländerna, säger Matina Rosenberg.

Solceller, datacenter och elbilar
Förra året beslutade EU-länderna att andelen förnybar energi i Europa ska ha ökat till 32 procent fram till 2030. Samtidigt beslutades om incitament för att öka mikroproduktionen av el.

–  I vår prognos bedömer vi att mikroproduktionen, främst i form av av solceller minskar den enskilde konsumentens nettobehov från elnätet eftersom den producerade elen används direkt av konsumenten, säger Matina Rosenberg.

Trots energieffektiviseringar och ökad mikroproduktion av exempelvis solel, räknar Bixia med att elanvändningen i Norden kommer att öka. Den främsta anledningen är de nya datacenter som byggs.

– Just nu planeras ett av världens största datacenter ”Kolos” i Norge. Dessutom bygger Facebook, Apple, Amazon och Google datacenter och serverhallar här i Norden. Vår bedömning är att dessa etableringar kommer öka elanvändning i Norden med drygt 10 TWh, säger Matina Rosenberg.

Även tillväxten på elbilsmarknaden bidrar till den ökade elanvändningen. Avgörande för elbilens stora genombrott är fortfarande batterikostnaden som redan har sjunkit drastiskt. År 2010 låg kostnaden för batteriet på cirka 1000 dollar per kWh, idag bedöms den ha kommit ner till kring 175 dollar. Flera bedömare menar att när prisnivån är mellan 100 och 150 dollar per kWh når man en nivå då elbilen inte längre blir dyrare än bensinbilen.

– I vår prognos räknar vi med att den nivån nås i början på 2020-talet och att utvecklingen går snabbare därefter. Idag har vi cirka 400 000 laddhybrider och elbilar vilket motsvarar 3 procent av bilarna i Norden. Vi bedömer att elanvändningen kommer öka fram till 2030 med cirka 10 TWh till följd av den elektrifierade transportsektorn, vilket är högre än vår tidigare prognos, säger Matina Rosenberg.

Prisvariationer över dygnet
Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet.

– Att priserna kommer att variera mycket över dygnet beror framförallt på mycket mer vindkraft i framtiden. Det här kan vi se tecken på redan idag, där vindkraften tydligt har pressat ner elpriserna vid blåsigt väder, säger Matina Rosenberg.