Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent och räntan väntas ligga kvar på denna nivå under en tid framöver. Men kriget i Mellanöstern gör prognosen mycket osäker. Riksbanken följer utvecklingen noga och kommer att anpassa penningpolitiken om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

Omvärlden har utvecklats på ett mycket dramatiskt sätt den senaste tiden. Kriget i Mellanöstern har medfört stora rörelser i energipriser och på finansiella marknader, bland annat har korta marknadsräntor stigit. Dollarn har stärkts, bland annat mot den svenska kronan. Det är ännu oklart vad de mer bestående följderna blir, såväl geopolitiskt som ekonomiskt, och förutsättningarna kan ändras snabbt.

I Sverige finns det i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta. Den underliggande inflationen har varit oväntat låg i de senaste utfallen. Kriget i Mellanöstern väntas i närtid dämpa tillväxten något och höja KPIF-inflationen till följd av högre energipriser. Dessa väntas i viss mån även övervältras på andra priser.

Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Riksbankens huvudscenario, som denna gång är mycket osäkert, utgår från att kriget har måttliga effekter på inflationen och återhämtningen. Det är ännu för tidigt för att kunna få en tydlig bild av hur kriget påverkar utsikterna. Direktionen bedömer i dagsläget att den nuvarande nivån på styrräntan och en oförändrad prognos jämfört med december är en väl avvägd penningpolitik. Det bidrar till att konjunkturen stärks och den mer underliggande inflationen är i linje med 2 procent ungefär vid årsskiftet. KPIF-inflationen når målet 2029 då tillfälliga effekter från energipriser och momsförändringar har ebbat ut.

Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre. Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

Utvecklingen manar alltså till vaksamhet. Utöver kriget i Mellanöstern finns det också flera andra risker och utfallsrummet för vad som kan hända framöver är stort. Riksbanken följer utvecklingen noga och kommer att anpassa penningpolitiken om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.