Den europeiska Centralbanken höjde inte styrräntan vid sitt senaste räntemöte. Det var det första mötet under lång tid som inte innebar en höjning av den europeiska styrräntan.

Nästa gång det sker en förändring av räntan från ECB är bedömningen att den sänks.
Samma sak rapporteras från USA. FED höjer inte räntan mer och nästa gång den ändras är det ner.
Men när det bär av neråt är det ingen som vet och inte heller hur mycket.

Det  troliga är att riksbankschefer runt om i världen är försiktiga med räntesänkningar.

Och hur det går i Sverige den 23 november när den svenska Riksbanken presenterar sin ränta återstår att se.
Det kan bli en höjning med 0,25 procent eller oförändrad ränta. Ekonomer som uttalat sig är ungefär lika många som tror på 0,25 procent upp som oförändrad ränta.
Det som talar för en höjning är att Riksbanken fortsatt anser sig behöva försvara den svenska kronan.

Oavsett om räntan stannar på 4 eller 4,25 procent kan man antagligen ställa in sig på att den nivån kommer att gälla under en ganska lång tid. Att Riksbanken sänker styrräntan, vilket många bankekonomer säger i intervjuer, stämmer sannolikt inte.
Tvärt om finns det fortfarande en stor risk att räntan stiger ytterligare.

För även om inflationen pressats ner i Sverige och i resten av världen så finns det underliggande faktorer som talar för att inflationen kan ta fart igen.
Under pandemin trycktes det mer pengar än vad inflationen så hår långt kompenserat för och det är även svårt att uttala sig om nästa lönerörelse.
De ekonomer som uttalar sig i dag har i viss mån svängt angående räntan och att den snabbt faller tillbaka, något alla var överens om innan, är inte lika självklart längre.