Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har kommit fram till att ensilagebalar med låg torrsubstanshalt flyttas så snabbt som möjligt från fältet och därefter ligger stilla till dess de ska användas i utfodringen. Balar med torrare material i har inte så stora krav vad gäller hanteringen.
Plastens kvalitet har även det stor betydelse på hanteringen av balen och SLU uppmanar plasttillverkarna att ta fram rekommendationer som är baserade på plastens egenskaper.
Upprinnelsen till undersökningen är att allt fler utför rundbalsensilering med kombipressar, det vill säga att balen pressas och plastas i samma maskin, varefter den inplastade balen lämnas kvar på fältet. Därefter gäller det att lyfta den cirka 600 kg tunga balen för att förflytta den hem till gården.
Tidpunkten för denna flytt har visat sig spela stor roll vad gäller fodrets kvalitet. De balar som flyttas omgående klarar sig bäst medan de som fick ligga angreps av mögel och jäst på ytan. Redan efter tre til fyra timmar efter inplastningen uppstod problem i balar med låg torrsubstanshalt och de som fick ligga 10 dygn innan de flyttades blev ännu sämre.
Sträckfilmens kvalitet påverkade även det resultatet. Tunnare sträckfilm var bättre än tjockare.
I försöket hade balarna torrsubstanshalten 35 och 45 procent i första skörd och 75 procent i andra skörd. Balarna fick ligga en, fyra och 24 timmar efter pressning samt tre och tio dygn.