Att bara köra med en fast giva över hela åkern när man gödslar kväve innebär att man bara får exakt rätt giva vid maximalt 20 procent av fältet. Anledningen är att variationen vad gäller kvävebehovet varierar mycket i grödan mellan olika platser på fältet.
När det gäller kväveupptaget i maltkorn tas tre fjärdedelar upp före blomning, det vill säga före midsommar.
I försök med olika kvävegivor och vilken proteinhalten blir i kärnan vid tillfört från 100 till 160 kg kväve per hektar visar dessa att kvävegivan inte har någon påverkan, när man sprider samma giva rakt över hela fältet. Men även om man kanske klarar proteinhalten så finns det andra baksidor, för liten skörd eller liggsäd.
Enligt CG Pettersson på Lantmännen kan man göra en enkel modell för att göra en proteinbedömning i maltkorn. Använd sådatum och kornsort och mata in detta i N-sensorns programvara.
– Yara N-sensor skiljer sen ut olika behov på fältet
Bäst är att lägga en begränsad kvävegiva i samband med sådd och sen komplettera med resten av kvävet vid stråskjutningen.
– Detta har gett 3,1 procent större skörd, säger CG Pettersson.
I dag finns det cirka 100 stycken N-sensorer i drift i Sverige.  Enligt Knud Nissen, ansvarig för Yara N-sensor på Lantmännen, ska man alltid låta utrustningen spela fritt när den arbetar.
– Man ska aldrig ställa in något min eller max.