Många lantbrukare kommer att söka den nya precisionsjordbruk-planerings ersättningen i SAM ansökan, där bland annat villkoren är att växtodlingsplan och växtnäringsbalans skall upprättas.  Datalogisk har utifrån detta vidareutvecklat sitt växtodlingsprogram Näsgård, för att underlätta för lantbrukaren att uppfylla dessa krav.

I Näsgård finns nu en rapport för Växtnäringsbalans, som utifrån inlagda grödor, insatsvaror och skördar visar tillförd och bortförd växtnäring på gårdsnivå.

–      De uppgifter som man lagt in i växtodlingsplanen som Jordbruksverket kräver, där planering för gödsling det aktuella året, även automatiskt ingår i beräkningen för växtnäringsbalansen både vid planering av gödsling samt verklig balans vid årets slut när alla insatser är gjorda, säger Per-Olof Klang från Datalogisk.

Programmet använder Jordbruksverkets uppgifter för beräkningen i bakgrunden, till exempel beräknas kvävefixering automatisk när en gröda med baljväxter och NPK innehåll i utsäde till exempel för råg visas oavsett om det registreras i kg eller enheter.

–      Fördelen med att både växtodlingsplanen och växtnäringsbalansen finns i samma program är att lantbrukaren när som helst kan ta fram en växtnäringsbalans och därför kan följa utvecklingen år för år, utan extra arbete. Därmed kommer den att användas i gårdens växtnäringsplanering och inte bara bli ett tvång för att uppfylla regelverket.

Växtnäringsbalansen i Näsgård kan användas på rena växtodlingsgårdar utan djur, men även på djurgårdar kan rapporten användas, då den snabbt sammanställer till exempel mängder av gödning, stallgödsel och skördar som används på gården, som underlag för registrering i Greppa Näringens program.

–      Utifrån växtnäringsbalansen, kan man till exempel se hur resurseffektivt lantbruket är och att man inte över eller under gödslar gårdens fält. Med Näsgård kan man alltid, när som helst under skördeåret, se hur balansen ser ut och inte bara vart tredje år som regelverket kräver, förklarar Per-Olof Klang.