Kameror, drönare, artificiell intelligens och pulserande munstycken kan minska användningen av växtskyddsmedel. Men för att tekniken ska göra verklig nytta krävs att lantbrukaren väljer rätt lösning för det aktuella ogräsproblemet och använder den vid rätt tidpunkt.

När projektet Close to Zero samlade fröodlare och branschfolk för en fältdemonstration på Hagenskov Gods vid Ebberup på Fyn i Danmark visades flera tekniker för att kartlägga ogräs och bekämpa det med större precision. Syftet var att demonstrera hur tekniska lösningar kan bidra till en mer behovsanpassad ogräsbekämpning och därmed minska förbrukningen av växtskyddsmedel. Projektledaren Andreas Skov Rasmussen betonade redan innan deltagarna gick runt bland demonstrationerna att teknikerna inte ska ses som konkurrenter till varandra.
– Det är viktigt för mig att understryka att det här inte är någon tävling mellan de olika teknikerna. De kan alla olika saker. Det finns ingen teknik som klarar allt, säger Andreas Skov Rasmussen, projektledare för Close to Zero, i en intervju i Effektivt Landbrug.
I stället handlar det om att identifiera vilket problem lantbrukaren behöver lösa och därefter välja den teknik som passar bäst. Drönare och ATV kompletterar varandra Det blev tydligt vid demonstrationen av RoboWeedMaps och den drönarbaserade ogräskarteringen från CropUp. Tre veckor före fältdagen hade Rasmussen fotograferat demonstrationsområdet med drönare. Samma område hade också körts med en ATV utrustad med kameror från RoboWeedMaps. Båda metoderna kartlade ogräs, men resultaten skilde sig åt. RoboWeedMaps samlar in information från utvalda punkter i fält och bearbetar uppgifterna till en karta. Systemet kan bland annat användas för att identifiera ogräsarter och lokalisera områden med gräsogräs i höstsådda grödor. Drönaren kan däremot ge en mer detaljerad bild av var ogräset växer och skapa underlag för precisionssprutning av exempelvis tistlar eller gräsogräs.
– Det visar väldigt tydligt hur viktigt det är att vi som lantbrukare väljer rätt teknik för rätt uppgift, säger Andreas Skov Rasmussen.

Ogräset bestämmer
Det är exempelvis inte alltid meningsfullt att använda drönarkartering för alla typer av ogräs. På samma sätt behöver ATV-baserad kartläggning inte vara den bästa lösningen när mycket små och avgränsade områden ska behandlas. Tidpunkten kan vara avgörande En annan viktig erfarenhet från demonstrationerna var hur snabbt förhållandena i fält kan förändras. En del av demonstrationsområdet hade putsats efter den ursprungliga kartläggningen, vilket innebar att ogräsbilden såg helt annorlunda ut på demonstrationsdagen. Det illustrerade en utmaning med tekniker där kartläggning och sprutning sker vid olika tillfällen.
– Oavsett vilken teknik vi använder handlar det om att ge den bästa möjliga förutsättningar. Det gör vi genom att vara noggranna med när vi ska göra vad ute i fält, säger Andreas Skov Rasmussen.
Om ogräsförekomsten förändras mycket mellan registrering och behandling kan det påverka resultatet. Därför räcker det inte att ha tillgång till rätt teknik. Arbetet måste också planeras så att kartläggningen och den efterföljande bekämpningen passar ihop. Kameror identifierar ogräs under körning Kverneland visade en annan metod för precisionssprutning. En växtskyddsspruta hade utrustats med ett kamerabaserat system som registrerar ogräs medan maskinen kör genom fältet. Därmed kan identifiering och behandling ske under samma överfart.

Maskintillverkare
Kvernelands representant Mikael Andersen berättade att systemet kan anpassas till förhållandena i det enskilda fältet och att det redan har visat potential att spara växtskyddsmedel.
– Förra veckan var jag ute i ett vetefält som inte hade höstbehandlats. Där uppnåddes en besparing på 17 procent, säger Mikael Andersen. Besparingen uppmättes i ett fält som annars skulle ha behandlats över hela arealen. Kamerasystemet kräver dock en betydande investering. Antalet kameror avgör också hur stor del av sprutrampens arbetsbredd som kan övervakas.

Pulserande munstycken ger precision
En annan lösning som demonstrerades var BBLeap-tekniken, där pulserande munstycken gör det möjligt att reglera sprutvätskemängden individuellt. Tekniken kan arbeta med mycket små behandlingsytor, ned till 25 gånger 25 centimeter. Doseringen kan dessutom anpassas längs sprutrampen, så att olika delar av fältet får olika mängder sprutvätska. Systemet visades på en äldre växtskyddsspruta, vilket illustrerade att precisionssprutning inte nödvändigtvis kräver investering i en helt ny maskin. I kombination med tilldelningskartor från exempelvis drönare kan pulserande munstycken göra det möjligt att behandla olika ogräsförekomster med varierande dosering. Artificiell intelligens lär sig känna igen ogräs Deltagarna fick även se ARA-sprutan från ecoRobotix, som demonstrerades av Kristian Møller. Den sex meter breda sprutan är utrustad med 12 kameror och 156 munstycken. Med hjälp av bilder från kamerorna kan systemet identifiera ogräs och aktivera behandlingen med stor precision. Tekniken har bland annat använts i grönsaksodlingar och spenat, men möjligheterna att använda den i frögräs undersöks också. En utmaning är att ogräs och gröda ibland liknar varandra, samtidigt som förhållandena varierar betydligt mellan olika fält. Kristian Møller betonade därför att systemets artificiella intelligens behöver tränas med bilder från olika grödor och ogräsförekomster för att kunna arbeta tillförlitligt under skiftande förhållanden.

Inte klart
För Andreas Skov Rasmussen visar detta att tekniken fortfarande utvecklas. Det är dock inte nödvändigtvis ett skäl att vänta med att börja använda den.
– Om vi hela tiden går och väntar kommer vi aldrig vidare, säger han.

Teknikerna behöver samverka
En av de möjligheter som Rasmussen särskilt lyfte fram var att kombinera olika tekniska lösningar. Ett exempel är en kamerastyrd spruta som bekämpar gräsogräs samtidigt som en tidigare framtagen drönarkarta används för att behandla tistlar under samma överfart. På så sätt kan teknikerna komplettera varandra och lösa flera uppgifter samtidigt.
– Vi måste vara så smarta som det över huvud taget går, och det kan vi bli om vi börjar tänka på samarbete i stället för separata tekniker, säger Andreas Skov Rasmussen.
Det är också en central del av syftet med Close to Zero, nämligen att undersöka hur olika tekniska lösningar kan kombineras för att skapa största möjliga nytta för fröodlarna.

Ekonomin måste också gå ihop
Trots att de tekniska möjligheterna blir fler måste investeringarna kunna motiveras ekonomiskt. Under demonstrationen uppgavs priset för den sex meter breda ARA-sprutan vara omkring 1,2 miljoner danska kronor. Laserbaserad ogräsbekämpning lyftes samtidigt fram som ett exempel på en teknik som fortfarande är för dyr för att vara ett självklart alternativ i frögräsodling. Utvecklingen handlar därför inte nödvändigtvis om att köpa den mest avancerade utrustningen. På vissa gårdar kan det vara lönsamt att uppgradera befintliga växtskyddssprutor. På andra kan ogräskartering ge större nytta genom att skapa ett bättre underlag för att rikta den traditionella sprutningen. För Rasmussen är det avgörande att tekniken löser ett konkret problem och fungerar i den praktiska driften. Det var också det budskap han ville att deltagarna skulle ta med sig hem från Hagenskov.
– Ta först reda på vad som behöver lösas i fält. Välj därefter teknik och se till att använda den vid rätt tidpunkt, säger Andreas Skov Rasmussen.

Teknikerna som visades på fältdagen

RoboWeedMaps – kartläggning med ATV

Kameror registrerar ogräs under körning i fält.
Informationen sammanställs till kartor över ogräsförekomster.
Särskilt relevant för kartläggning och varierad bekämpning av gräsogräs i höstsådda grödor.
Kan bidra till bättre planering av preparatval och behandling.
CropUp – kartläggning med drönare

Drönarbilder används för att identifiera och lokalisera ogräs.
Kan skapa detaljerade tilldelningskartor för fläckvis sprutning.
Särskilt relevant för avgränsade ogräsområden, exempelvis tistlar och främmande gräsarter.
Kartläggningen måste göras vid rätt tidpunkt i förhållande till behandlingen.
Kverneland – kamerastyrd sprutning

Kameror registrerar ogräs under körning.
Sprutan kan behandla utifrån registreringen i realtid.
Systemet kan anpassas till förhållandena i det enskilda fältet.
Vid demonstrationen uppgavs en besparing på 17 procent i ett vetefält som inte hade höstbehandlats, jämfört med behandling av hela arealen.
Bröderna Toft – BBLeap med pulserande munstycken (PWM)

Individuell reglering av sprutmunstyckena.
Möjlighet att behandla ytor ned till 25 × 25 centimeter.
Kan använda detaljerade tilldelningskartor och variera doseringen.
Kan eftermonteras på befintliga växtskyddssprutor.
ARA från ecoRobotix – kamerastyrd precisionssprutning

Demonstrerades i en sex meter bred version.
Utrustad med 12 kameror och 156 munstycken.
Använder artificiell intelligens för att identifiera och behandla ogräs.
Tekniken används bland annat i grönsaksodlingar och testas för frögräs.
Pris för den demonstrerade maskinen: cirka 1,2 miljoner danska kronor.
Kverneland/Røstofte – radsprutning

Riktad behandling i grödor som odlas i rader.
Kan minska den areal som behandlas jämfört med sprutning över hela fältet.
Relevant när grödans radavstånd och odlingssystem möjliggör en exakt placering av sprutvätskan.
Det gemensamma målet är att minska användningen av växtskyddsmedel genom bättre kartläggning, mer målinriktad bekämpning och effektivare användning av både befintlig och ny teknik.

Close to Zero
År 2025 förändrades förutsättningarna för dansk fröproduktion i grunden. Då beslutade myndigheterna att återkalla godkännandet för flera viktiga växtskyddsmedel med verkan efter odlingssäsongen 2026.
Beslutet innebär att en viktig förutsättning för den internationellt erkända danska fröproduktionens konkurrenskraft försvinner för flera frögrödor. Frö av hög kvalitet måste vara sortäkta och fritt från ogräsfrön, exempelvis i gräsfröproduktionen. Spenatfrö måste i sin tur kunna levereras utan skadliga svampar på fröna.
Projektet Close to Zero ska hitta intelligenta och innovativa lösningar för att bekämpa ogräs, sjukdomar och skadedjur i fröproduktionen utan, eller med minimal användning av, växtskyddsmedel.
På kort tid ska projektet identifiera lösningar som odlare av frögräs, klöverfrö, hybridspenatfrö och andra trädgårdsfröer kan använda för att leverera frö av god kvalitet. Det är en förutsättning för att kunna konkurrera på den globala frömarknaden och en viktig del i produktionen av många växtprodukter för livsmedel och foder.