I ett åttaårigt försök jämfördes konventionell odling med så kallad conservation agriculture, även kallat CA. Resultaten visade ett förbättrat markhälsoindex samtidigt som skördarna bibehölls och klimatavtrycket minskade med 43 procent.

I ett åttaårigt försök på lerjord i Österrike, här redovisat av Markus Hoffmann på Greppa Näringen, jämfördes konventionell odling med conservation agriculture med avseende på markhälsa, skörd och klimatavtryck. I detta fall innebar CA bearbetning till 5 centimeters djup istället för 25 centimeter. CA hade en mer varierad växtföljd och återkommande mellangrödor. Exempelvis var det sex fång- och mellangrödor i CA under de åtta åren jämfört med en i det konventionella. I övrigt användes mineralgödsel och växtskyddsmedel enligt rekommendationer.

Effekt på skörden
Forskarna skriver att tidigare studier har visat 5 till 20 procent lägre skörd med CA och att det utgör ett hinder mot att odlingsmetoden sprider sig. Men i den här studien syns inga skördeskillnader när hela den åttaåriga försöksperioden studerades. Däremot var det skillnader i skörd för vissa grödor och vissa år. Exempelvis var sockerbetskörden högre med CA under det torra året 2018. Forskarna tror att det kan bero på att CA ökade markens vattenhållande förmåga. En annan skillnad var att mängden biomassa, halm plus kärna, per hektar var 0,5 ton större för CA-höstvete. Det beror troligen på att det vetet hade sojabönor som förfrukt medan det konventionella hade majs som förfrukt. Dock gav det inte större kärnskörd.

Effekt på markhälsan
CA hade ingen effekt på kolhalten i jorden i enlighet med flera andra studier. Men å andra sidan kan åtta år vara en för kort tid för att upptäcka skillnad. Med hjälp av en tidigare utvecklad metod omräknades flera markhälsoparametrar till ett samlat markhälsoindex. Indexet var sju procent högre för CA än för den konventionella odlingen. Det var inte så mycket högre resonerar forskarna och jämför med andra studier som visar att övergång till helt jordbearbetningsfritt i andra studier har lett till 30-50 procents ökning i markhälsoindex. Forskarna betonar att variationen av grödor var en viktig faktor för att stärka indexet.

Effekt på klimatgaser
I den konventionella odlingen var klimatavtrycket i medeltal 1 681 kg koldioxidekvivalenter per hektar medan den i CA var 989 kg. Den största förklaringen till skillnaden var mindre bränsleåtgång för grundare jordbearbetning. Därefter gjorde den mer varierade växtföljden med större förfruktsvärden för kväve att mindre mineralgödselkväve behövdes i CA-odlingen. Å andra sidan var lustgasavgången större i CA-odlingen på grund av fler fånggrödor i växtföljden som kan läcka lustgas när de brukas ned på hösten.
Forskarna avslutar med att CA bör vara inom räckhåll för många lantbrukare att prova eftersom det medför en mindre förändring jämfört med att exempelvis övergå till ekologisk odling.
Det är viktigt att betona att forskarna inte räknat på hur det ekonomiska utfallet förändrats med övergång till CA med den mer varierade växtföljden. Ensidiga växtföljder med exempelvis återkommande vete beror ofta på att det ger det bästa ekonomiska utfallet för odlaren.