Riksbanken har höjt styrräntan med ytterligare 0,25 procent till 2,0 procent.
Ett flexiblare ägande av maskiner minskar kapitalbehovet för inventarier i lantbruket.

Var tredje lantbrukare gör årligen investeringar i maskiner och många sker i slutet av året.
Det finns framför allt tre anledningar till att lantbrukare köper maskiner just då. För växtodlingsgårdar blir det ofta lite mer tid för förfogande när växtodlingssäsongen är över och då får lantbrukaren tillfälle att fundera över det framtida maskinbehovet.
När skörden är såld och pengarna kommit in på kontot ser man även det likvida utrymmet för eventuella maskininvesteringar.
Köper man före årsskiftet har man möjlighet att utnyttja avskrivningsmöjligheten för maskinen redan innevarande år och på så sätt minskar man resultatet i företaget och därmed skatten.
Viktigare än dessa tre orsaker för maskininvestering är dock hur lönsam investeringen är.
Man pratar ibland om något som kallas pay-off tid. Det är den tid som behövs från det att investeringen sker till dess att den är återbetald inom den verksamhet där den används. Om pay-off tiden är längre än den verkliga avskrivningstiden för exempelvis en investering så bör den inte ske. Investeringen kommer då att försämra företagets resultat.
Även om pay-off tiden ligger inom tidsramen bör man även jämföra med andra alternativ. Investeringen i en egen maskin måste ställas mot att utnyttja maskinstation, hyra maskinen just för avsett arbete eller att köpa begagnat och när man är klar med arbetet, sälja maskinen igen.
Det senare är ett ganska nytt fenomen och bygger på de nya snabba nätauktionerna.
I dag kan man snabbt och relativt enkelt köpa en maskin på en nätauktion och när arbetet är slutfört sälja den igen.
– Fördelen med detta är att man inte binder upp stort kapital på lång sikt i inventarier, säger Mikael Rubin, ansvarig för skog och lantbruk på Handelsbanken i södra Sverige.
Just den stora skuldsättningen är ofta ett problem i lantbruket. Det behövs ett stort kapital för att investera i mark och byggnader och ska man dessutom investera några miljoner kronor i maskiner blir räntebördan stor i företaget.
För det mesta är det en god idé att ha själva maskinen som säkerhet för investeringen när man lånar pengar.
Att pantsätta fast egendom, för att låna till en maskin, kan vara frestande eftersom det ofta medför en lägre ränta. Nackdelen är att utrymmet för fler inteckningar i fast egendom kanske inte räcker till, om man vill investera i mark eller byggnader i framtiden.
Finansiering av byggen kräver i dag egna insatser och då kan inteckningar i befintlig egendom vara en möjlighet att minska det egna kapitalkravet vid en nyinvestering.
När vi gick in i lågkonjunkturen 2008/2009 hjälpte Riksbanken till för att hålla hjulen igång genom att låna ut mer pengar till de svenska bankerna. I slutet av förra året drog Riksbanken tillbaka dessa extrapengar, men inget tyder på att det blir någon brist för sunda investeringar.
– Det var framförallt för att hjälpa banker som satt tufft till men det påverkade långt ifrån alla, säger Mikael Rubin på Handelsbanken.
Han anser att finansmarknaden i dag är tillbaka i ett normalt läge.
Riksbanken har höjt styrräntan i fyra omgångar under 2010, med totalt 1,00 procent, men det är fortsatt billigt att låna pengar. Svensk ekonomi befinner sig i ett stabilt läge jämfört med omvärlden, men en normal ränta hade nog snarare varit 4–4,5 procent i stället för som det är nu nämligen under 3 procent.
Det är rimligt att räkna med att vi når 4–4,5 procent inom något år. Enligt Mikael Rubin finns det just nu stora skillnader vad gäller räntan mellan olika kunder. Kunder som bedöms som svagare får betala en högre ränta, så var det inte i praktiken före finanskrisen.