Styrräntan oförändrad på 2,25 procent

Trots den stora turbulensen i omvärlden bedöms de svenska inflations- och konjunkturutsikterna stå sig i stora drag. Återhämtningen i svensk ekonomi har inletts, men konjunkturläget är fortfarande svagt. Inflationen väntas vara mellan 2 och 3 procent i år för att sedan sjunka och stabiliseras vid målet. Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 2,25 procent och bedömer att räntan kommer att ligga kvar på nuvarande nivå även framöver. Riksbanken följer utvecklingen noga och kommer att agera om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

Den globala utvecklingen sedan det penningpolitiska mötet i januari har varit dramatisk. Det är framför allt omläggningen av handelspolitiken och kraftigt ökade försvarsutgifter i Europa i spåren av det förändrade säkerhetsläget som har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Händelseförloppen har i viss mån påverkat Riksbankens prognoser, men osäkerheten är betydande.

KPIF-inflationen har blivit högre än väntat och bedöms ligga kvar mellan 2 och
3 procent resten av året. Det beror huvudsakligen på ett ovanligt stort bidrag från den så kallade korgeffekten och att vissa livsmedelspriser stigit snabbt. En mer normal korgeffekt, lägre prisökningar på livsmedel, en starkare krona och stabila inflationsförväntningar bidrar till att inflationen nästa år stabiliseras nära
2 procent. Den svenska ekonomin är i en återhämtningsfas, men vändningen på arbetsmarknaden dröjer ännu en tid. Sammantaget står sig inflations- och konjunkturutsikterna i stora drag. Det talar för att följa den tidigare kommunicerade planen för penningpolitiken.

Direktionen har därför beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 2,25 procent. Prognosen för styrräntan är oförändrad sedan december, vilket innebär att styrräntan förväntas ligga kvar på nuvarande nivå.

Flera faktorer kan påverka inflations- och konjunkturutsikterna och därmed även penningpolitiken framöver. Det finns risker kopplade till såväl utvecklingen i omvärlden som den svenska konjunkturen och kronans växelkurs som kan göra att inflationen blir högre eller lägre än väntat. Inflationsuppgången under inledningen av året bedöms vara övergående. Men direktionen är vaksam på spridningseffekter som kan innebära att inflationen inte sjunker tillbaka som förväntat. Osäkerheten i omvärlden är ovanligt stor till följd av den upptrappade handelskonflikten och det snabbt förändrade säkerhetsläget. Den inhemska efterfrågan är också omgärdad av osäkerhet, bland annat när det gäller hushållens konsumtion, företagens investeringar och effekten på ekonomin av ökade försvarsutgifter.

Riksbanken bidrar till stabilitet i ekonomin genom att hålla inflationen nära
2 procent och upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Det är inte minst viktigt i turbulenta tider och främjar en god realekonomisk utveckling i Sverige. Penningpolitiken är framåtblickande men vägleds av en prövande ansats. Riksbanken följer utvecklingen noga och kommer att agera om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.