Intensivt gula rapsfält under försommaren är en vanlig syn i delar av vårt land, men hur påverkar det de pollinerande insekterna med så mycket mat under en begränsad tidsperiod? Gynnar eller missgynnar det de vilda pollinatörerna som humlor och andra vildbin?

Jordbrukslandskapet i många länder har blivit allt mer ensidigt, med större odlingsytor och färre grödor. Det har påverkat bin, humlor och andra pollinerande insekter, vars möjligheter till mat och boställen har utarmats. I dag finns ungefär 300 arter av vildbin i Sverige, varav 40 är humlor, och cirka en tredjedel av dessa är hotade.

I en studie som genomförts i samverkan mellan forskare i Sverige, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Spanien, Storbritannien och USA har data från tidigare studier av pollinatörer i nio länder i Europa och Nordamerika undersökts. Rapporten är presenterad av Nina Nordh på Greppa Näringen och syftet har varit att titta närmare på hur blommande grödor påverkar förekomsten av vilda pollinatörer. Det här är kunskap som behövs för att utforma växtföljder så att de gynnar pollinerande insekter så mycket möjligt.

Rödklöver och åkerböna gav fördelar
– Det vi har sett i studien är att blommande grödor, tillsammans med andra livsmiljöer som ger boplatser och blomresurser, är värdefulla för vilda pollinatörer i jordbrukslandskapet. Speciellt grödor som blommar sent på säsongen, som åkerböna eller rödklöver, kan vara viktiga, berättar Laura Riggi som är den forskare vid SLU som har lett studien.

Resultaten bekräftar det man redan tidigare sett att intensivt blommande grödor på våren, framför allt raps, gör att vildbin och andra pollinatörer sprids ut mer i odlingslandskapet. Det betyder inte nödvändigtvis att populationerna har blivit mindre utan detta är något som skulle behöva studeras ytterligare i mer långsiktiga studier. Däremot kan det lägre antalet pollinatörer totalt sett vara negativt för pollineringen av grödorna.

Åtgärder i odlingslandskapet
Vad kan man då göra som lantbrukare för att gynna de vilda pollinatörerna?

– På själva åkermarken kan blommande grödor och även ogräs ge värdefulla nektar- och pollenresurser för vilda pollinatörer. I synnerhet att inkludera baljväxter som blommar senare på säsongen som åkerböna och rödklöver i växtföljden kan vara en rik resurs för flera arter av humlor, inklusive flera sällsyntare arter.

Att det pågår en så lång blomning som möjligt i det omgivande landskapet under hela säsongen är också viktigt.

– Vilda pollinatörer behöver boplatser och gynnas av en kontinuerlig tillgång på blommor under hela året i ett landskap. Detta kan främjas genom att ha betesmarker, vägkanter och åkerrenar med en artrik sammansättning av växter som blommar under hela säsongen, samtidigt som livsmiljöerna också kan ge boplatser till vilda pollinatörer, säger Laura Riggi.

Hon berättar också att flera arter av buskar och träd kan bidra med nektar och pollen, speciellt tidigt på säsongen.

– I vår studie fanns det ett positivt samband mellan den icke-odlade arealen i landskapen och artrikedomen av humlor, förmodligen eftersom det finns viktiga resurser och livsmiljöer för pollinatörerna utanför åkermarken.