Den allmänna bedömningen är att dagens höga spannmålspriser håller i sig även nästa år. Det är naturligtvis omöjligt att veta om det stämmer, men det finns många faktorer som talar för att det stämmer.
Jordens befolkning ökar kontinuerligt och år 2050 räknar man med att vi är 9 miljoner människor här. Av dessa är det allt större andel som lever ett gott liv och därmed konsumerar mycket livsmedel. Den andra faktorn är att allt mer energi ska komma från förnyelsebara energikällor och även då kommer jordbruket in i bilden. Lantbruket kan förse såväl eldade kraftverk som biogasanläggningar med råvara.
Det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, sa nu i september att världen samlade vetelager kommer att bli det största på tio år vid utgången av halvårsskiftet 2012. Trots detta reagerar marknaden inte med lägre priser på spannmål, utan man ser tydligen ett behov av ett större lager för att matcha ökad konsumtion.
Det som talar emot fortsatt höga priser är att det trots allt finns en stor potential för att öka produktionen på såväl befintlig som nuy mark. Skulle produktionen av livsmedel, driven av höga priser, öka mer än vad man bedömt finns det naturligtvis en stor risk att prisnivån faller tillbaka.
Lantbruket gär klokt i att ställa in siog på kraftiga svängningar framöver, och för att klara varje enskilt års likvida situation, bör man arbeta med prissäkring. När man arbetar med prissäkring är det även viktigt att man gör just det, nämligen prissäkrar, och inte frestas att övergå till det läget som kallas spekulation.
För lantbrukets del är det inte bara det man odlar och säljer som det finns anledning att prissäkra. Man kan prissäkra elen också och då tänker vi inte på fastpris på elleveransen utan att man köper elråvarucertifikat på börsen. Då kan man ta igen det man förorar på dyra elräkningar genom att tjäna pengar på certifikathandeln, eller tvärt om.
På samma sätt bör man förhålla sig till allt annat man köper in. Man kan teckna fastpris på foder när nivån är rätt och göra gödselinköp för flera säsonger när gödselpriset är lågt.
För den vanliga lantbrukaren som behöver lägga all tid i produktionen är det naturligtvis svårt att följa med i alla svängningar och ta rätt beslut vid rätt tillfälle. Därför är det många gånger en god idé att ta hjälp. Hushållningssällskapens ekonomirådgivare, många banktjänstemän och LRF Konsults rådgivare kan hjälpa till med detta.