En utvärdering av multifunktionella skyddszoner, så kallade samzoner, visade att zoner med ettåriga blomarter lockade extra många pollinerare. Det är oklart hur mycket samzoner gynnar naturliga fiender och det behövs också ett mått på den ekonomiska nyttan för lantbrukare.

Med start på gårdar i pilotgårdsnätverket Odling i balans har det pågått försök med multifunktionella skyddszoner – så kallade samzoner. Förutom skydd för vattenmiljön, som ofta ses som skyddszonernas främsta nytta, ska samzoner också gynna pollinerare, naturliga fiender, fåglar och fältvilt. I en slutrapport från Stiftelsen Lantbruksforskning utvärderas ett antal skyddszoner på gårdar.

Zoner i Uppland och Skåne
Under det första året studerade tre samzoner hos lantbrukare i Uppland och fyra i Skåne. Det var både zoner med fleråriga arter och zoner med ettåriga arter som undersöktes och en kontrollzon utan blommor på varje gård. Forskarna besökte gårdarna flera gången under växtsäsongen för att mäta och räkna insekter. Fallfällor fångade marklevande insekter och klisterfällor fångade flygande. Första året visade stor variation i resultat och därför inkluderades fler zoner från ”Hela Skåne blommar” året därpå.

Ettåriga zonerna lockade mest
Lantbrukarnas bild av att det surrade mycket i zonerna stämde med forskarnas observation. Särskilt zonerna med ettåriga blommor lockade många pollinerare. Det är dock oklart om zonerna medverkade till att det uppförökades mer pollinerare eller om de tillfälligt lockades dit från andra platser i trakten.
Det var inte lika tydliga effekter av samzonerna på förekomsten av naturliga fiender. Det fanns en ökning av skalbaggar i zonerna och de verkade sprida sig till den intilliggande grödan. Men bladluskorten som placerades ut i grödan visade inga skillnader i predation mellan de olika zonerna.

Biologisk mångfald under jord
En del i projektet syftade till att studera effekten av samzoner på markens mikroliv. Det gjordes med hjälp av att gräva ned tepåsar och studera deras nedbrytning. Det visade sig inte så lätt då en del av tepåsarna blev uppbökade av vildsvin. Då bytte forskarna till en metod med så kallade bait lamina strips. Det provades bara i de fleråriga zonerna och visade att mångfalden av blomarter i zonen påverkade mikroorganismerna så att nedbrytningen ökade. Det är dock troligen en lokal effekt bara i zonen och oklart vilken nytta det är för odlingen.

Att tänka vidare på
Utvärderingen visade på stor variation av zonerna beroende på placering i landskapet och vilka grödor som finns intill. Även för multifunktionella zoner behövs mer kunskap och en sak att tänka på är att zonerna kan locka till sig skadegörare under vissa förhållanden. En annan sak är att om syftet med en viss samzon är att förbättra pollineringen i en gröda bör arterna i samzonen väljas så att de blommar lite före grödan så att pollinerarna finns på plats. Forskarna betonar också att den ekonomiska nyttan för lantbrukarna av samzoner behöver beskrivas bättre.
Detta rapporterar Markus Hoffmann på Greppa Näringen.