I takt med att räntan stigit det senaste året är det många som bemödat sig med att räkna ut hur stor kostnadsökning det blir för svenskt lantbruk som kollektiv.  På Lantbruksnytt har vi angett att skuldsättningen är 380 miljarder kronor i år, vilket gett en kostnadsökning vad gäller räntan på 13,3 miljarder kronor, när räntan stigit från 0 till nuvarande 3,5 procent.

Det är en rejäl siffra och utslaget på Sveriges 3 miljoner hektar åkermark blir det 4 433 kronor per hektar. Pengar som måste tjänas in för att kalkylen ska gå ihop och något som på sikt medför att livsmedel blir dyrare, något som driver inflation, tvärt emot vad Riksbanken har som ambition när de höjer räntan.

Men det figurerar fler siffror i branschen
I en artikel i Expressen, där Anders Niléhn på Lantbruksnytt blev intervjuad, och som handlade om lantbrukets kostnader kontra livsmedelspriser så refererade tidningen till en siffra från Jordbruksaktuellt som angav att svenskt lantbruks samlade belåning ökat med 15,6 miljarder, eller cirka 5 procent, till år 2021 jämfört med år 2020 och att den samlade skulden år 2021 skulle vara 357 miljarder kronor
Den stämmer bra överens med Swedbanks uträkning som angav att lantbrukets skuldsättning ökade med 18 miljarder kronor år 2020.
Summan av ovan ger underlag att den samlade skulden som svenska lantbrukare har i dag uppgår till 380 miljarder kronor, och kanske till och med i dag 400 miljarder kronor, då det gått en tid sedan beräkningen.

Men så kommenterar LRF räntehöjningen denna veckan, och hur hårt det slår mot svenskt lantbruk och anger då att den samlade skuldsättningen hos svenska lantbrukare är 200 miljarder kronor.
Långt under!
Var hämtar LRF, som skriver enligt nedan, sina uppgifter ifrån?

Styrräntan har i snabb takt höjts till 3,5 procent och ligger den kvar på en hög nivå över tid innebär det en kraftig kostnadsökning då belåningen i jordbruket uppgår till cirka 200 miljarder kronor. Räntehöjningarna motverkar den nedgång som lantbruket annars ser av viktiga kostnadsposter som gödselmedel, foder och el. Lantbrukarna pressas även av sänkta marknadspriser för till exempel spannmål och mjölk. Billigare gödselmedel slår egentligen igenom först på nästa skörd 2024 eftersom gödsel till årets skörd köptes in i höstas.

Det diffar 200 miljarder kronor mellan den skuldsättning som LRF anger och som SCB, Swedbank och Jordbruksakuellt anger.
Det är inget avrundningsfel!